Aftonbladet – 30 september 1869, sida 3

Article Image
(ina gång den skoningslöst exponerar de sjuke cr a ) deras lidanden, ty genom exhalationer från lu el80r och hud och genom organiska ämnen, 80 emanera från sårytor m. m., bildar sig lätt en jor mån för uppkomsten af epidemiska och kontagiö I sjukdomår. — . 1 Ett sjukhus är detför cadast sundt, såvida de Istora, luftiga salar innehålla ett ganska begräl sadt antal sjuke. Ju mindre rummet äro; sägt en inom den medicinska verlden känd auktorite jHuhA Levy, desto bättre kan man göra de sjuke delaktig af de eundhetsvilkor, han åtnjute li sitt vanliga enskilda Hf, sammanföra liknand eller analoga fall och undahtödija faran för sjul a domstransmission. N 4 I mindre salar är den sjuke mera under giok sköterskans ögon, och dess minsta behof blifv lättate tppmärksammade, Tolf sjuke besvära hval andra mindre än tjogufyra; i senare fall, om skri eller klagan låter höra sig från en säng, blifva d öfriga tjugutre deraf oroade; i förstnämnda fa erfares sådant af ett mindre antal. Conseil general des hopitaux i Paris, som 183 fick sig uppdraget att utarbeta plan till ett nyt sjukhus, föreslog att inreda salar med endast 1 sängar just med atöd af de stora sjuksalarne osundhet. Planen varåt emellertid af andra skäö Jej antagen. En sperson, som icke är läkare, men till hvar . I vittnesbörd man med förtroende kan vända sig , Inemligen general Morin, författare till Etude su Ila ventilation, Paris 1863 har yttrat följande ISalarne i ett sjukhus borde endast hysa ett in I skränktare antal sjuke (12 till högst 18). Såvä Ji gamla som nyå sjukhusbyggnader har man fö I mycket uppoffrat allmänna sundhetens vilkor fö servisens lättare gång; de stora salarne i de nys Isjulkhusen, oaktadt deras vackra utseende och de slags lyx, hvarmed de äro inrättade, utgöra e mönster att följa. ) Ingenting synes mig dock kunna åberopas, sor bättre belyser såväl ifrågavarande ämne i allmän het, som specielt de stora sjuksalarnes olämplig het, än den i Societ6 de Chirurgie i Paris är 1864 med så mycken sakkunskap förda diskussion i sjukbusfrågan (shygicne hospitaliere), med an ledning af den beslutade ombyggnaden af det gamla sjukhuset Hötel-Dieu i nämda stad, mellan personer med stor auktoritet och celebra inom den medicinska verlden, såsom Tretat, Marjolin, Le Fort, Gosselin, Legouest, Larrey m. fl., hvadan det torde tillåtas mig erinra, att en af de slutsatser, hvartill denna diskussion ledde, var just förkastandet af stora sjuksalar. Små salar, eter det nemligen, med 15 högst 20 sängar, äro lättare att öfvervaka med bänsyn till sjukskötseln; de sjuke äro der mindre störde och besvärade a hvarandra, tillfällena till direkt smitta blifva också mindre, och allt, som förorenar, kan lättare undanskaffas. 1) . Sjukhus efter paviljongsystem hafva blifvit uppförda på flera ställen i Frankrike, England, Amerika och andra länder, somliga i mycket stor skala, och miss Nightingale — denna för sin erfarenhet och laruom ej mindre än för sin menniskokärlek och sina au. uppoffringar berömda qvinna — har i senaste tider varit den, som isynverhet förordat nämda system I sitt arbete Notes oa Hospitals. Af många beundrade både sör de fördelar, de i flera afseenden erbjuda, och för deras arkitektoniska stil, hafva dessa sjukhus likväl ådragit sig allvarsamma, sundheten graverande atimärkningar, och personer med mycken sakkännedom och kompetens hafva i Frankrike högt uttaat sig mot desamma och framlagt faktiska bevis för deras ogillande, Specielt gäller detta pavilj jukhusen i Bordeaux, Nantes och Paris (La, Necker, Cochin, S:t Autoine). Mest slående är exemplet af Lariboisigre. Detta sjukhus, hvars uppbyggande beslöts 1839 och fulländades 1854, som kostat öfver 10 millioner francs, har varit ansedt som ett modellsjukhus och äfven af engelsmän och tyskar betraktats med den största beundran — detta sjukhus, med anledving af hvilket sjelfvå miss Nightingale efter tagen kännedom om dess plan yttrade, att man i England knappt bevynt att studera denna kunskapsgrenn, — är, säger jag, kanhända af alla det mest uuderlägsna med hänsyn till de afgörande resultaterna, d v. s. med hänsyn till mortaliteten, isynnerhet om man jemför denna med mortaliteten inom andra utländska sjukhus. Enligt doktor Le Forts statistik 2) har allmänna : dödligheten på Guys hospital i London under en period af G år varit 1 på 10,8 sjuke; i Gasgowl? har den varit 1 på 133 och i Paris 1 på 9, hvil-: ken senare siffra för Lariboisigre nedstiger till 1 på 5,81. Vill man jemföra statistiskt operationernas utgång, så blifver resultatet ävnu mera ogyn-: samt. I England räknar paviljongsystemet många anhängare. Att man likväl äfven der förstår uppskatta de afgjorda fördelarne af sjukhus med korridorer, visar sig af den officiela undersökning ansående inflytelsen af sundhetsvilkor på den kuraiva behandlingen inom sjukhus, hvilken år 1863 unbefaldes af regeringen och uppdrogs åt d:r Briowe, läkare vid S:t Thomas hospital, och mr Holmes, biträdande kirurg vid S:t Georgs hospial. Desse läkare, som i nämda ändamål besökte 103 sjukhus i Storbrittanien och 15 sjukhus i Pais, hafva uti en af dem afgifven rapport 3), hvilcen af den vetenskapliga kritiken blifvit betecknad åsom ett mönster i sitt slag, uttalat sig ganska ördelaktigt om tillämpningen af korridorsystemet inder förutsättning, att korridorernas ventilation söres mycket fullständig, och i sammanhang derned framhållit korridorsjukhusen Royal Infirmary Dundee, Royal Infirmary i Bristol och Royal Vicoria Hospital i Netley såsom utmärkt goda sjukårdsanstalter. Måtte ofvanstående vittnesbörd rättfärdiga den sigt jag hyst, och det förslag, jag haft äran framägga med afseende på det nya sjukhusets kontruktion; och måtte det slutligen tillåtas mig ernra, att, hvad system man än väljer, arkitekturen ör vara enkel, allvarsam och utan dryga omkostader i enlighet med de principer, som blifvit utalade af (andra att förbigå) Montfalgon och Poinitre i deras berömda arbete Trait de la salurit dans les grandes villes., hvarest. det heter: Ett sjukhus skall vara en monumental byggnad, om rekommenderar sig genom lyxen i dess arkiektoniska utstyrsel, och alla betänkligheter böra ika för frågan om sundhet. Det till sin form lygsammaste är det fullkomligaste, om det skäner de sjuke, som der skola intagas, mera utsigt ill helsa än en lysande byggnad. Per Ww SS mm 0 KhrA RN et or Må NR BT bra a mr MM MM MMMM FLODYLENATIATETINENALISKN Norra stambanan. f Den med anledning af jernvägsmötet vid leby uppsatta petition till K. M:t är ar föl-t NE AN FE 1 pe

30 september 1869, sida 3

Thumbnail