h Sapristin, ye kejsaren — det hände någon gång att han säger sapristi — hv: kan Sparre hålla hus? Och så kastar han en mulen blick genoi . fönstret åt-det hållet, der jernvägen från Pe ris går samt stirrar derefter i spritlåga i Kejsaren sträcker ut handen, icke för al fatta spiran, som putsad och fin Jigger p nattduksbordet, utan för att ringa på si uppvaktning. Uppvaktningen störtar in. Sire! Har trainen från Paris anländt? Redan för en half timma sedan. Nå, han var ieke med? Han?... Sire...n Den jag väntar, vet jag. Det synes lik som en svag blixt under de halföppna ögon locken. Ah, sire! Nej, han var icke med. När kommer nästa train ? Om en half timme, sire! Kejsaren svarar ingenting. Han vinkar til ett tecken att han åter vill vara ensam, smut tar på sitt t6 och försjunker i kontemplation hvarefter han öfverlemnar sitt hufvud imon sieur Chaumonts händer. Monsieur Chaumon är kejsarens coiffeur. Klockan half 10 infinna sig ministrarne oct konseljen börjar. Kejsaren lånar ett fögs uppmärksamt öra åt de föredragande. Någre minuter efter hvarje jernvägstågs ankoms ringer. han och frågar om han icke synej till samt erhåller alltid ett bleklagdt nej til svar. När det lider emot den egentliga frukosttimman afskedas ministrarne, hvilka aflägsna sig lika kloka som de kommit. Kejsaren intager sin dåjenner, d. v. s. smakar på en fasanvinge, smuttar på ett glas Bordeaux och förtär fjerdedelen af en aprikos. Aptiten är 7 större nu för tiden. Slutligen utbrister an: Telegrafera efter honom! Efter den gamle svensken, trollkarlen ? frågar general Castelnau, den adjutant som har vakten i veckan. Nej, telegrafera icke efter honomp, säger kejsaren efter en -stundsöfverläggning med sig sjelf. Han måste komma frivilligt. Låtom oss vänta ännu en dag. Så förflyter dag efter dag. Det är ett ständigt: Syster Anna, ser du ingen komma? Och ingen kommer med tröst och hjelp åt det stackars kejsardömet. Snart kan man icke-vänta längre. Kejsarinnan måste resa till österlanden. Hennes. restoilette är redan färdig, Härom dagen fick hon hem fem dussin klädningar från Worth -Bobergh, åa femtusen francs stycket. Kejsaren har redan utan att prata gilvit anvisning på skattkammaren och befallt monsieur Conti, chefen för kejsarens privatkabinett, att annotera beloppet i den stora hushållsboken för att derifrån genom ett s.k. virement öfverföres på någon af hufvudtitlarna. Men de riktigt fina diplomaterna betvifla att. kejsarinnan skulle kunna gifva sig af förrän grefve Erik Sparre anländer; Ehuru ändamålet med grefvens resa är en djup statshemlighet, kanske insedd endast af kejsaren och möjligtvis kejsarinnan, har det likvälicke kupnat undgå de skarpsynta diplomaternas blickar. att under det ett dussin af kejsarinpans kappsäckar packas, packar man ur ett dussin andra, allt för att sysselsätta sig medan man väntar på den efterlängtade. Man har med den slughet, som är kejsarlömets och landshöfdingeembetets i Elfsborgs än gemensamma privilegium, sökt blanda bort korten och skaffat sig en korrespondensartiel från Stockholm — det är ej mera än tta dagar sedan den stod införd i en pariertidning — hvilken söker göra troligt att refve Sparres mission egentligen icke är nåson annan än att fara som commis voyageur ch att han ämnar göra i smör och öl, oxött, svenska kärror och laggkärl. På det yktet tror ingen, allraminst Peuple frangais, om fick korrespondensartikeln härifrån. Nej, refve Erik Sparre måste hafva större vyer. Jet gäller nog annat än oxar och laggkärl, et gäller sjelfva kejsardömet. Men hvarför reser då icke grefve Sparre? Can ni säga mig det, hr redaktör? Skulle ån möjligtvis, med iaktagande af största nkognito, -redan hafva aflägsnatsig från Venersborg? Det kan jag dock knappt tro, y han har helt nyligen låtit sig ses af Elfsorgarne samt till och med hållt ett förereg vid öppnandet af en industriutställning sin residensstad. Allt är i detta afseende mystiskt. . Grefve parre har, som ni otvifvelaktigt erinrar er, edan i April månad detta år, i sin egenskap f ung, förboppningsfull jurist erhållit ettj Psestipendium för att genom en kurs i ut-, undet komplettera sina studier i utsökningsäsendet. Skulle den kursen redan vara full-: ndad? Man betviflar det, enär man ännuj: ke sett den utlofvade följetopgen i Stock-l, olms-Posten. Grefve Sparre skulle nemli-; en, enligt hvad nämnda tidning tillkännagif it, i densamma meddela sina reseintryck. i ha nu hela långa tiden gått och väntat å denna pikanta reseskildring, men vi vänta ka förgäfves kanske, som franska kejsardöet. Månne den praktiske juristen, turisten, utligen inskränkt sig till en blott teoretisk sa igenom några utländska afbandlingar öfer utsökningsväsendet? Huru går det då ed den intressanta följetongen? Eller skulle sam blott vara uppskjuten tilldess riksdagsannavalen hunnit ordentligt afslutas? Står ipendieresan verkligen, som jag hört sägas, förening med resan till Saint-Cloud och är anska kejsardömet på nagot sätt närmare tresseradt af utsökningsfrågan? Det är om allt detta jag ända hittillsicke mnat blifva på ett tillfredsställarde sätt plyst. . Möjligtvis har ni, hr redaktör, nåa bättre kanaler. Låt då allmänheten, ilken tager så liflig del i allt som rörer anska kejsardömet och grefve Erik Sparre, reda på huru det egentligen hänger ihop. Hilarius. ERE rt SOND Vv LS MbHÖ AV HN HH sv DM MV FR