Aftonbladet – 27 september 1869, sida 3

med summan af de al som äro en I gagerade i de kommersiella företagen. Antag att denna summa utgör 50 milliarder och det är ju ganska möjligt, att den äl ändå större, så äro på de 1220 millionerna kassabehållning blott en liten bråkdel deraf En tillökning i affärsförrättningarne blot med en tredjedel skulle vara att absorbera denna kassabehållning, och man måste ytterligare anlita krediten. Vill man för öfrigt hafva ett afgörande bevis derpå, att om den franska banken för ögonblicket lider af en viss fullblodighet, och att detta blott är ett öfvergående tillstånd, hvilket icke har det ringaste att göra med ett för stort öfverflöd på ädla metaller, så behöfver man allenast asta en blick på alla de varupriser, som nu i allmänhet stå lägre än för 4 å 5 år tillbaka, då bankens kassabehållning blott var 200 millioner och icke visade ågon benägenhet att stiga. Om vi icke befunno oss i ett undantagstillstånd, hvars slat hvar och en väntar och förutser, så skulle just ett iiotsatt förhållande ega rum. . Detta tillstånd har, bortsedt från olikheten i sjelfva omfånget, inycken , likhet med tillståndet 1850 och 1851. Åfven då fatits i banken samlad en betydlig behållning i metaller; den uppgick till 800 millioner och öfversteg beloppet af de cirktletande representationerna, som blott utgjorde något mera än 500 millioner. Man kunde nu tänka sig att dock ett relativt öfverflöd af ädla metaller förefunnits, som itke förmådde hindra ätt priserha vöro i hedgående i jämförelse med under den föregående perioden. Men 2 ä år senare antogo aflärerna åter en högre flygt, metallbehållningen aftog följaktligen, och det klingande myntet blef snart här i en sådan grad otillräckligt, att ina för att bevara det nödgades uppsätta diskontot till en sådan höjd, som dittills icke blifvit ifrågasatt; — och först Hu började priset på de flesta artiklar att stiga. Man kan antaga att detsamma skulle vara förhållandet nu. Priserna äro lägre än de borde vara; och under hvad de hafva varit, såsom följd af ett stillestånd i förrättnitigarne och oaktadt en enörm inetallbehållning. Låt den osäkerhet, som har föranledt stilleståndet, plötsligt på engång upphöra, låt nytt lif intränga i omsättvingsvi 23 almheten; ock vi skälle snart få se, att behållningel samtidigt dermed ihinskades och att priserna stego; Vi känna icke något itera äfgörande arguinent för, att det som man kallar ett för stort ökverflöd af ädla metaller, alldeles icke existerar, och att detta förmenta öfverflöd är utan det minsta inflytande på förändringen i priserhä; : : ; I 16:de och 17:de århundradet visade sig en änder 70 år fortsatt produktion af 70 millioner tillräcklig, att udder dåvarande begränsade förhållanden i ganska hög grad inverka på varlipriserhä. I det 18:de århbhIradet har produktionen stigit till 200 milioner, men blir utan inflytande på priserna, och omkring 1848 i pår en 450 millioner, men betinnes otillräck ig. För ögonblicköt är den en milliard; men jemförd med affärerhas illväxt är ve 200 milligher mikäre än i det 8:de århundradet, och 450 millioner mindre in 1848. Denna milliard utgör, såsom ofvan införts; efter afdrag af hvad som utföres och ivad gorh hödvändigtvis mäste beräknas för tt betäcka förlusten; alltä högst 500 milioner disponibla, hvilka med 1 4 tillöka den örhandenvarande metallmassan. För 20 år kän rÖkades den ned 172 procent, och om roduktionen icke stiger, förefinnes i allt fall ngen giltig anledning befara, att den skall fverskrida behofvet. Under normala tidsmständigheter skall den tvärtom snarare ige behofvet. Skall det alltid så förlifva?