Aftonbladet – 23 september 1869, sida 3

Article Image
lös sand, och yttra sig i saken. Han åberopade til stöd härför de sammanträden förre landshöfdinge frih. Liljencrantz hållit, för vinnande af det afsed da ändamålet. Puttbacken befares ej endast af Br sockens invånare, utan äfven af Wätö församlings bor, och vore i det skick den nu befanns lifsfar lig. Att man kunde krångla sig fram och sök: kringgå backen genom att passera Uddboös all hade sin riktighet, men äfven denna passage vor halsbrytande, redogörande hr Isberg för orsaker till de olika kostnadsförslagen, omförmälande ar hr v. Bahr ansett det af hr Almqvist uppgjorda bör: höjas med 50 procent, hvartill kom expropriatior af mark, som måste ega rum om vägen framdro ges på sätt hr Almqvist föreslagit. Faran för pre Judikat ansåg tal. ej vara synnerligt stor, då lands tinget för hvarje särskildt fall, der anslag för dylikt arbeten äskades, vore i tillfälle pröfva behofvet och det allmänna gagnet. Hr Lindstedt yrkade afslag Efter slutad diskussion blef betänkandet a landstinget afslaget. Uti atgifvet betänkande hade utskottet för all männa hushållningen, under fullt erkännande aj det gagneliga i förslaget, afstyrkt hr Odelbergs motion om anslag för att befordra början och fortgång af det ekonomiska karteverket inom Stockholms län,, Angående denna fråga uppstod en temligen liflig diskussion, derunder det upp: lystes, att länets husbäållningssällskap hade 1iör ifrågavarande ändamål beviljat ett anslag af 1000 rdr med vilkor, attlandstinget anvisade åtminstone ett dubbelt så stort belopp; samt att man hade grundade anledningar till den förhoppning, att arbetet, i fall nemligen landstinget och hushållmingssällskapet genom bidrag uppmuntrade detsamma, inom kort skulle komma att taga sin början. Hr Wener, frih. Cederström s:r m. fl. motsatte sig hvarje anslag å landstingets sida, alldenstund det ekonomiska karteverket ej vore af den stora vigt för allmänheten, att ett län skulle derför göra några särskilda uppoffringar, synnerligast under nuvarande brydsamma omständigheter. samt att man väl kunde afbida den tid, då Stockbolms län, i likhet med rikets öfriga, komme i åtnjutande af de medel staten för detta ändamål ansloge. Grefve af Ugglas skulle ej vara emot att med sin röst bidraga till motionens framgång, så framt man nemligen på förband finge veta beloppet af kostnaderna. Hr Odelberg sökte visa behofvet för länen att göra någon uppoffring för er hållande, så skyndsamt som möjligt, af ekonomiska kartor, samt framhöll att det lätt kunde hända, att anslaget af Riksdagen kunde komma att upphöra, om allmänheten ej ådagalade sitt intresse för saken. Han yrkade derför, att landstinget skulle bevilja ett anslag af 2000 rdr att utgå under loppet af tre år, räknadt från och med slutet af det år, hvarmed arbetet tager sin början. Under diskussionen yttrades ock den åsigt, att det icke vore lämpligt eller värdigt, att de olika länen genom att lemna särskilda bidrag till ekonomiska karteverket och härutinnan öfverbjuda hvarandra, för att få arbetet först verkstäldt, hölle liksom ett auktionerande, hvilket bemöttes dermed, att sådana särskilda bidrag från länen satte karteverket i tillfälle hålla flera ingeniörer och påskynda arbetet, dervid billigt var, att de län, som genom lemnade bidrag visade intresse för saken, företrädesvis fingo arbetet utfördt. Efter slntad diskussion bifölls utskottets hemställan med 32 röster mot 8, som afgåfvos för bifall till hr Odelbergs motion. Vidare företogs till behandling utskottets för allmänna ordningen betänkande i anledning af konungens befallningshafvandes skrifvelse med inbjudning från Fosterländska föreningen att söka tillgodogöra länets obemedlade invånare de fördelar sällskapet, som har till ändamål att uppmuntra till sjelfverksamhet för framtida oberoende, erbjuder. I betraktande af de förmåner ett allmännare bruk af besparingars insättande i lifränteoch kapitalsförsäkriovgsanstalter medför, hade utskottet tillstyrkt landstinget att uppmana till bildande af distriktföreningar; att till understöd för bildandet af dylika föreningar anslå en summa af 150 rdr samt att ingå till bushållningssällskapet med anhållan, att detta sällskap ville utgifva och till folkskolorna aflemna ett antal prospekter öfver lifränteoch kapitalsförsäkringsanstalten, för att bland skolungdomen och allmänheten spridas. Hvad utskottet tillstyrkt, blef utan anmärkningsvärd diskussion af landstinget godkändt. I anledning af hr F. A. Bahrmans motion hade samma utskott tillstyrkt landstinget att utfästa en belöning af 1 rår för hvarje inom länet, från den 1 Maj till den 1 September, dödad räf. samt 50 öre för hvarje likaledes inom länet dödad dufeller höns-hök. Med 29 röster mot 11 afslog tinget utskottets hemställan. Uti betänkande öfver fattigvårdsfrågan m. m, hade samma utskott dels tillstyrkt att de vid föregående landsting väckta frågor om ändring i gällande fattigvårdsstadga ej måtte till någon åtgärd föranleda, alldenstunden förändring i denna stadga vore föremål för statsmakternas behandling, dels ock föreslagit att landstinget skulle taga initiativ för att söka få en lag stiftad, hvarigenom stadgades, att personer, som stode under tjenstehjonsstadga, borde förklaras skyldiga att vara försedda med betygsböcker, — Förra delen af utskottets hemställan godkändes, hvaremot den senare ansågs pj böra föranleda till någon åtgärd. Slutligen företogs till behandling utskottets för belsovård och undervisning betänkande, angående länets allmänna sjukvårdsanstalter, och godkändes utskottets tillstyrkande af decharge åt vederbörande lirektioner. Deremot afslogs med 26 röster emot 13 det af utskottet, ianledning af frih. Lagerheims motion att för le patienter vid Södertelje lasarett, hvilka ej kunna erlägga det högre beloppet eller 40 öre per dag, men ej äro så fattiga, att styrelsen anser dem böra untagas mot det lägre beloppet eller 12 öre per lag, bör erläggas en afgift af 25 öre pr dag, väckta förslag om en tredje sjukvårdsafgift för samtlige asaretter af 25 öre. Sedan landstinget derefter godkänt utskottets förslagsvis uppgjorda utgiftsstat för länets allmänna sjukvårdsanstalter, med undantag af det för Södertelje lasarett föreslagna anslag, hvilket redprutades från 3900 till 3600 rdr, samt bestämt, utt kurhusafgiften skall utgå med 25 öre af hvarje nantalsskrifven person, åtskildes tinget kl. ,10. Landstinget fortsatte sina förhandlingar i dag . m. kl, 10. Till en början företogs val till riksdagsman i Första kammaren, i stället för presidenten Almvist som afsagt sig förtroendet, och valdes landsnöfding W. Stråle med 32 röster. Frih. G. S. Åkerhielm på Margrethelund erhöll 7 och grefve J. M. Björnstjerna 1 röst.

23 september 1869, sida 3

Thumbnail