Aftonbladet – 20 september 1869, sida 3

Å EKONOMISKT. Om förändringarne i varornas pris. (Efter Revue des Deux Mondes.) I. När man genomgår perioderna före 1848 men särdeles dem före århundradets början så måste man beklaga bristen på fullständiga prisuppgifter utom beträffande artikeln spanmål. Denna vara är utan tvifvel den bästa mättstocken för de ädla metallernas värde, men det skulle i alla fall varit lyckligt om man äffen kunnat sammanhålla priset på andra kuranta varor, och isynnerhet på löner och arbetsprisen. Man skulle kunnat göra jemförelser af stort intresse och fått en trogen bild af de framsteg som under tidernas lopp gjorts, beträffande menniskans materiella behof. Efter 1849,-sedan de nya guldminoroa i Kalifornien och Australien upptäcktes, är tillgången på material för belysning af det föreliggande spörjsmålet riklig och uppgifterna tillförlitliga. Man kan erhålla fullständig upplysniog på prisförändringarne å en stor mängd olika varor, om värdet af den årliga guldoch silfver-skörden. och om de framsteg, som samtidigt gjorts i det allmänna välståndet. Man har således förhanden allt hvad man behöfver veta — skada blott att det tidsram iakttagelserna omfatta, är så kort. När man har med sekler att göra, kan man utsöndra de extraordinära inflytelserna, se bort från sådana år då missväxt inträffat, eller som ha förvirrats af krig och revolutioner, derefter utdraga medeltalen af de regelmässiga åren, och på sådant sätt tillsehvad som bör tillskrifvas inflytelsen af de ädla metallerna. Men sä kan man ej gå till väga när undersökningarne omfatta blott ett tjugutal af år och dessa derjemte utgöra en mycket rörlig period. Skulle man frånskilja de år som gifvit en dålig skörd, de som bemntsväfvingar, eller de under en alltför ängslig tillbakadragenhet i affärslitvet, och slatligen de år under hvilka politiska oroligheter och osäkerhet göra sina inflytelser gällande, så skulle-snart sagdt intet år återstå. Men flere nationalekonomer och bland dem Jevons, hafva. emellertid trott, att man i de företeelser, som varit underkastade en så olikartad inflytelse, dock kan spåra en beständig förminskniog i de ädla metallernas värde. Han går ut från ett visst antal — 40 — olika varuarktiklar, jemför prisen på dem 1849, med deras nuvarande pris, och finner att en prisstegring af 18 procent har inträffat, samt drager deraf den slutsats, att äfven de ädla metallerna fallit 18 proc. i värde. Men detta sätt att argumentera, innehåller källor till villfarelser. Den första är den att just året 1849 valts till utgångspunkt, då nämda år alldeles icke erbjuder ett normaltillstånds priser. Redan 1853 hade medeltalet af prisen på de varor som Jevons lägger till grund, stigit med mer än 20 proc. i jemförelse med 1849, och. 1854 hade denna stigning gått upp till 30 proc. Ja väl — skall man säga — det är redan inflytelsen af de ädla metallerna, som gjort sig gällande. Men 1853 hade knapt fyra år förflutit sedan minorna i Kalifornien blifvit upptäckta och högst ett är efter det man börjat bearbeta dem i Australien: den gemensamma guldproduktioren i dessa tvenne länder hade varit omkring I milliard, eller 3 proc. af det värde, som var förhanden 1848. Men huru var det då tänkbart att denna omständighet skulle hafva åstadkommit prisförhöjningen? Tillgången på de ädla metallerna var just då så långt ifrån öfverflödig, att de tvärtom ingalunga förmådde att tillfredsställa det törhandenvarande behofvet. Det fick man nogsamt erfara af det som följde, då just från denna tid de kontanta behållningarne i klingande mynt, som voro sammanhopade under revolutionstiden — d. v. s. i en period at overksamhet i affärsverlden, i alla länder, men förnämligast i England och Frankrike — begynte . att förminskas, så att diskontot snart steg till en under lång tid okänd höjd. Man torde innu ihågkomma handelsverldens klagan öfver de svårigheter, som den hade att öivervinna för att skaffa sig kontanter, och de försläg som framkommo för att afhjelpa förlägenheten. Det var alltså otvifvelaktigt icke något öfverlöd på ädla metaller som då föranledde höjningen i varupriserna. Denna var påtagligen framkallad af en märkbart stegrad affärsverksamhet, och den befanns så mycket betydligare, som alla pris hade varit opropor-: tionärt nedtryckta under revolutionsperioden — hvartill ytterligare kom, hvad som alltid ir fallet under liknande omständigheter, då efter lång tid af förstämning följer stor liflig-: bet, att spekulationen blandade sig deri ochi. framkallade en mängd öfverdritvet höga priser. . isen föllo också Redan första året efter sökts af krig, de söm lidit af spekulationens