Aftonbladet – 20 september 1869, sida 2

icke obetydlig mån vändt sig efrån hafvetjint stort,. Men att cstugan, ännu i dag, blir ne mången för trång, i gamla Sverge och atthv usten att se sig omkring i verlden icke domi sjö nat bort, bevisas till en viss del af den starka laf kontingent, hvarmed Sverge årligen skattar ill den europeiska utvandringen. Månne icke br lenna förändringsfeber kunde stillas genom bli att söka afleda densamma på en i de flesta ge fall för individerna och sannolikt äfven för lun fäderneslandet helsosammare bana: sjömans-!ru tjensten och förtjensten. Hvarföre så icke lär skett, skulle leda oss för långt att här framen ställa, måhända ligga ock en del verkandelne orsaker härtili djupt begrafna ien ofta konst-vå ladt uppdrifven industris afledande inverkan läs på spekulationen och absorbering af arbets-hö rafterna i landet: Men-hvad i alla falllve förtjenar att uppmärksammas, äfven om vi lläl bär förbise den ekonomiska sidan, äro de följi der, som skeppsfartens stationära lif skalllgy medföra för den allmänna kulturens utveckbo ing. Man bör härvidlag betänka, att Sverge är ett land, som af naturen bestämts att spela en stor roll såsom sjöfartsnation. Frånky gåendet äf detta naturens program -skalllu bämna sig på ett eller annat sätt. Ingen verksamhetsbranch är så egnad att vidga ett folks vyer; som en högt uppdrifven sjöfart, och att stora, frimodiga, ja, djerfva vyer i lifvet snart bli ett vilkor för nordens sjelfbestånd i vidsträcktare mening, torde icke kunna nekas, då man — Ryssland att för)!e tiga — kastar en blick på de framsteg, som rä na gjort och göra på Östersjöns och 89 Nordsjöns kuster. 0 En flagga är i sig sjelf visserligen blott en brokig duk — men endast kälkborgerligheten kan förneka vigten af den betydelse hon eger såsom vi sinnebilden af ett folks egendomlighet och naaf tionalitet. Uppträder nu från år till år den de svenska flaggan jemförelsevis i ett allt rin-!A gare antal representanter på verldshafven llä och i de stora hamnarna — så skall detjin icke dröja länge, innan de främmande folken bi småningom skola vänja sig vid att betrakta sv Sverge såsom ett land, hvars rörelse på haf-tj vet blifvit omhändertagen af någon lifsfri-!b skare sjönation. Vi kunna här icke under-P låta att omnämna det egendomliga faktum, att skeppsbyggeriet, liksom all annan teknisk färdighet, står särdeles högt i Sverge. f Här byggas också årligen ganska många skepp — men de säljas, ofta ännu stående på stapeln, till större delen åt norrmän, men äfven åt utlänningar. Hvarföre icke sjelf söka lyckans håtvor på den i alla fall för-! trogna vägen? Sverge har allt för sig för att 1 bli nordens första sjöfartsfolk, dess folk har!y anlag och kraft att kunna täfla på Nordsjön och beherrska samfärdseln på Östersjön. En friskare flägt i spekulationens segel åt detta håll voro säkert ett af de sundaste omslag i värt affärslif.En påstötning i denna riktning kan icke utgå från lagstiftande båll; det är ieke heller genom tidningsartiklar man omedelbart. får ett folk att ändra åsigtera, men hvad man kan vinna på denna sistnämda väg är att möjligen väcka en eller annans, slumrande uppmärksamhet och af en sådan vaknande uppmärksamhet kan, om saken i och för sig är god, en sund och kraftig opinion utbilda sig, som icke underlåter att äf-! ven praktiskt göra sig gällande och bäral! frakt. l När man betraktar de siffror vi här medi delat och besinnar hvilka slutledningar af ;desamma kunna dragas, så framställer sig ; ovilkorligen den tanken för oss: är Tysklands i framåtskridande en fara eller olycka för Skandinavien? Denna fråga vore fegt att be-l! svara med annat än: nej. Men folkets sö; der ora Östersjön och Nordsjön energiska ut, veckling bör utgöra, i alla afseenden, således 1 också i det ifrågavarande, en sporre för oss ) att icke bli efter på något sätt, Positiva råd lj l Il k 4 ; f 1 6 j 1 s 4 l J q i --H Kl Arr OR DH ÅA VT i förevarande fall tillkommer icke oss att gifva, dock kan man tryggt påpeka att associationen äfven på detta gebit allaredan burit goda frukter t. ex. i Norge och Finland. Afven i Norrland ha på senare tider skeppsrederi-bolag bildats, och de senaste månaderna ha sett ett stort bolag i Stockholm uppstå i och för en internationel ångbåtstrafik. Det är ett godt tidens tecken. Vill man här tillåta sig ett vackert framtidssvärmeri, som blott måhända kan förverkligas, men hvilket emellertid har talrika anhängare till och med i Sverge, så skulle man resonera ungefär så: skola engång de nordiska och germaniska folken, sedan äfven tyskarfie afskuddat sitt feodalok, rätt fullfölja den mission, som vår tid ålagt dem, så böra de gå parallelt med hvarandra hvad inre och yttre framåtskridande vidkommer och icke lj; genom en slappare kraftutveckling i det enat eller andra afseendet väcka hersklystnadens , ; 1 och egoismens passioner hos den andra parten. Den mission, som den germaniska och nordiska kulturen har sig förelagdt, är den ci; viliserade verldens skyddande emot czarväldet i öster. Mot en i allo sjeltständig och evig nord och mot ett fritt Tyskland skola på haf och land de största armaderna och legionerna brytas. Intill en sådan tidpunkt emellertid då tyskarne skola inse denna sin stora kulturmission och icke stå i ett fientligt läger gentemot nordens folk, samt åtrå lagrar på en medbroders i vär civilisation bekostnåd, intill en sådan, tyvärr blott drömd tidpunkt, vi upprepa det än engång, är det nödvändigt, att Sverge aldrig glömmer det delfiska oraklets råd till atenarne i nödens stund — ty det är på hafvet, som det fria Sverge har den förmånligaste valplats för sina krafter. Historien lär oss också att genom fredliga idrotter på sjön uppöfvas håg och förmåga att ändamålsenligt kunna änvända sina krafter, när farans stund är inne. 4. TT re PA NN ENA har K. M:t den 2 innevarande månad tilldelat Olof Persson i Sörkämsta ivom Ljusdals församling af Gefleborgs län, med afseende å hans under en Ang följd af år ådagalagda berömliga förhållande vi de många uppdrag, som inom nämnda församling q varit honom anförtrodda; medaljen i silfver af 8:elstorleken, med inskrift: För medborgerlig för-t tjenst att i högblått band med gula kanter bäras l på bröstet: J å f Silfvermedalj. Uppå gjord hemställan (c ft 1 i 2 Drgteningen avkom den l4 dennes. på !