Aftonbladet – 14 september 1869, sida 3

kier befintliga klosters vara eller icke vara Iskall komma till tals. Starka rop höjas mo hela klosterväsendet, och denna institution fullkomliga upphäfvande påyrkas; ifrarne nöj: sig icke med en inskränkning af klostrens an: tal, utan vilja helt och hållet afskaffa denn: urgamla, under medeltiden för bildning oci vetenskaper mångenstädes så nyttiga, mer numera föråldrade och öfverflödiga ivrättniog. Både österrikiska representanthuset och preussiska landtdagens underhus skola taga ihop med denna sak; det synes till ock med, som skulle preussarne komma först i denna (att vi så må kalla det) täflan. Breslauer Zeitung påståråtminstone, att upphäfvandet af klostren i Preussen skall blifva föremål för en af de första debatterna i det i nästa månad sammanträdande preussiska underhuset; material till denna frågas belysande lär redan samlas af flera framstående deputerade. Här tillkommer en vigtig omständighet, nemligen ingen mindre, än att kloster i snart sextio år enligt lag varit otillåtna i Preussen och under hela denna tid endast tolererats, Zukunfti Berlin har nemligen letat fram ett dokument, ett af Fredrik Wilbelm III den 30 Uktober 1810 utfärdadt edikt angående indragandet af alla andliga gods i hela preussiska monarkien. Detsamma bestämmer, att alla kloster, domprosterier och andra stift, malteserordens besittningar och kommenderier, de må nu tillhöra den katolska eller den protestantiska religionen, skola från nämde tid betraktas som kronogods. Alla de ofvananförda besittningarne, klostren uttryckligt nämda, skola småningom indragas, hvarvid man skall gifva skadeersättning åt besittare och rättsinnehafvare. Från detta edikts datum skola inga survivanser tilldelas, inga noviser antagas 0. s. v. Alla mot dessa stadganden stridande handlingar förklaras derjemte upphäfda. Motiverna till ofvanstående förordnings utfärdande förtjena sväl att anföras. Klostren skola — heter det — afskaffas, 1) emedan de öfverlefvat sig sjelfva och icke vidare duga till någonting; 3) emedan i andra länder samma ändamålsenliga åtgärd att upphäfva dem blifvit vidtagen; 2) emedan klostrens förmögenhet mycket bättre kan användas till förminskande af folkets skatter än till underhållandet af dagdrifvare och tiggare. Om ofvananförda stadgande -blifvit noggrannt följdt, borde — säger Zukunft — inga andra munkar och nunnor finnas i Preussen än några 70till 80-åriga gubbar och gummor. Men förhållandet har varit, att detta edikt råkat i glömska och af auktoriteterna icke blifvit uppmärksammadt. I alla händelser hafva klostren således numera ingen rättslig tillvaro, och med deras upphäfvande borde början kunna göras när som helst. Allt som tiden för preussiska landtdagens sammanträde närmar sig, börja äfven partierna förbereda sig på det förestående parlamentariska fälttåget. Det ser ut som om särdeles framstegspartiet (landtdagens demokratiska venster), oaktadt dess egentliga ledare, Waldeck, nedlagt sitt mandat, atvecklade större verksamhet än det betydligt talrikare national-liberala partiet (venstra centern). I Wiesbaden har den bekante framstegsmannen Löwe från Calbe (1849 president för det tyska parlamentet i Stuttgart) hållit ett politiskt tal, sedan flera af partiets valförsamlingar blifvit af myndigheterna upplösta. Af detta tal meddelar Nordd. allg. Ztg ett utdrag, som eger det intresse, att det visar, hvilken klyfta som åtskiljer det demokratiska partiet och de national-liberala. Löwe-Calbe yttrade: Från de annekterade länderna komma till oss (framstegspartiet) icke blott män, som vilja göra carriere (mycket bra!), men vi hafva äfven i dessa provinser ett godt stöd under vår strid för folkfriheten (bravo!), det är frihetsälskande män, som stå på samma ståndpunkt som vi, män som arbeta på att stärka den tyska enhetens så bristfälliga band, som med oss vilja arbeta för att den tyska enheten må blifva sanning, d. v. s. att den må komma att omfatta hela Tyskland och blifva uppförd på frihetens, icke på maktens grundval. Af detta tänkesätt är äfven staden Berlin intagen. (BerJins representanter på landtdagen höra nästan alla till venstern). Berlin har i en följd af år tillkännagifvit sitt sinnelag genom valen; dertill kommer, att dess befolkning, som nu uppgår till 700,000 menniskor, just genom sin sammansättning är mera tysk än någon annan. Berlinaren är nemligen för det mesta icke född i sjelfva Berlin; Berlins befolkning är, om man så vill, en mångskiftande hop, som rekryteras från landets alla trakter och provinser. Inom Berlins borgare-representantskap talas flera olika dialekter än på preussiska .landtdagen,. SPANJEN: Vi omtalade i går, att smärre oroligheter i förra veckan egt rum i Madrid. Härom berättas i Mem. diplomatique följande: En del af de s, k. frihetens frivilliga voro missnöjda med alt vaktgörningen vid inrikesmini