Aftonbladet – 11 september 1869, sida 3

ULITTERATURTIDNING. tt n r, SS en AI Iskriftens läsare. En sådan blef ock kort derJEk af prof. M. Hammerich, några år senare, Jatt åter upptaga arbetet: och så utkom hans lordbog af P. O. Welander, utg. af S. Ström jen komite, om hvilkens verksamhet för detta InnehållDalin, Dansk-norsk och svensk ordbok. — Bjursten, Öfversigt af svenska språkets och litteraturens historia; 3:dje upplagan — Literaturnotiser, Dansk-norsk och svensk ordbok af A. FF. Dalin. (Stockholm, 1869, J. Beckmans förlag.) 675 sid. liten oktav. Pris för bundet exemplar: 4 rdr rmt. För jemt femtio år sedan utgaf Sven Lundblad en Dansk-norsk och svensk ordbok (Stockholm 1819) som, enligt hvad en af hans efterföljare, J. G. Ek, förmäler, var det första försöket i denna väg,. Ett fjerdedels århundrade senare utkom P. O. Welanders Norsktoch danskt-svenskt hanulexicon, utgifvet af C. A. Guldberg (Kristiania 1844). Ett tiotal är efter sistnämda tidpunkt uppdrogs, på ett möte i Kjöbenhavn (1855) mellan medlemmar af Nordisk Universitetstidskrifts fyra bestyrelser, åt nyssnämde professor Ek att utarbeta en dansk-svensk ordförteckning, företrädesvis till tjenst för tidefter påbörjad — berättar Ek — men lades å sido, på grund dels af svårigheten att uppgöra en fast gräns mellan hvad som borde upptagas och uteslutas, dels af öfvertygelsen att en sådan hjelpreda blefve, isynnerhet för tidskriftens läsare, med hvart år som gick allt mindre behöflig. Emellertid föranleddes Dansk-svensk ordbok med synnerligt hänseende till olikhet i stam, utbildningssätt och bruk, sjutton år efter det Welander—Guldbergska arbetet (Lund 1861). Atta år efter utgifvandet af Eks ordbok ha hrr Dalin och Beckman funnit en ny sådan af behofvet påkallad. Under tiden hade, för norske och danske läsares behof, utgifvits åtskilliga ordböcker, såsom Svensk-Norsk håndordbog af L. Kr. Daa (Kristiania 1841), Svensk-dansk-norsk lomme (Kjöbenhavn 1846), hvartill ej längesedan kom Svensk Ordbog for danske och norske af A. Larsen (Kjöbenhavn 1865; andra uppl. 1866). På andra skandinaviska bokhandlaremötet i Stockholm 1866 föreslog professor Daa utgifvandet af en Nordisk ordbok med gemensam rättskrifnings — hvilket förslag gynsamt upptogs af mötet och hänvisades tilll ändamål man emellertid sedandess ingenting förnummit. Hvad nu de för svenske läsare afsedda skandinaviska ordböckerna angår, af hvilka de två först nämda näppeligen mera lära ! vara i bokhandeln tillgängliga, så eger Eks: kortfattade arbete obestridligen betydliga för-: tjenster. Utgående från den planen, att en-1 dast sådana ord borde upptagas, hvilkas olikhet icke beror blott på de båda språkens allmänna ljud-karakter, utan på stamskilnad eller så afvikande utbildningssätt och bruk, att 1 de derigenom blifva jemförelsevis oigenkän-! liga, lyckades Ek inom ett mycket måttligt 4 häfte (154 sid.), till billigt pris (1,50 rmt),le sammantränga det väsentligaste af det för ens oöfvad svensk läsare obekanta, danska ord-s förrådet. Vore ej i våra af språkstudier el-1 jest så nedtyngda svenska skolor den bådelf vigtiga och roande ordbildningsläran så för.q summad, så skulle utan tvifvel en ordförteck-r ning, sådan som Eks, motsvara behofvet för hvar och en, som eger den allmänna språkbildning, elementarläroverket meddelar. Men, såsom språkundervisningen ännu bedrifves, är det fara värdt att ej få för svenskan och dansk-norskan i grunden gemensamma ord äro i sin danska form, för mången äfven studerad svensk läsare oigenkänliga, derför att han ej är bekant med de enkla reglorna för ljudötvergångarna dessa tvenne munarter emellan. Och sålunda torde väl Eks förtjenstulla ordbok vara för det allmänna behbofvet allt för knapphändig. Hr Dalins ordbok är betydligt vidlyftigare, utan att vi dock häri ovilkorligen kunna se ett företräde framför den närmaste, så betydligt prisbilligare föregångaren, Hr Dalin har nemligen gått ända derhän att LR taga ord, som bedömme (sv. bedömma) o. d., i hvilka skilnaden mellan d. och sv. är ytterst ringa och beroende på en konstant lag, hvilken ju lätteligen kunnat i ett förord anföras, jemte tillkännagifvande, en gång föro alla, att dylika sjelfklara ord ej skulle upptagas. Förf. har vidare slösat med det i enjf ordbok dyrbara utrymmet, för att skaffa plats d åt en mängd lika lätt igenkänliga härledda t och sammansatta ord, t. ex. under kiöd (kött) I d ej mindre än omkring fyrtio sammansättningar, hvilkas senare hbalfdel återfinnas å hvar sitt ställe och således lätt kan af hvarje ny-g börjare, som någorlunda förstår att handtera ett lexikon, uppsökas — derest han verkligen behöfver upplysning om sådana ord som (kjöd-) kniv, -stykke, -been o. s. v. -Dessutom har förf. stundom varit öfverflödigt ordrik i angifvandet af ordens betydelse; se t. n ex. under indrömme m. Hf. st. ) På detta sätt har hr Dalins ordbok, onödigtvis, växt ut till ett omfång, mot hvilket vi alls intet skulle invända, derest ej af detta skäl bokens pris blifvit onödigt högt och derigenom äfven ett hinder lagts i vägen för hennes spridning och det gagn, med henne afgetts. Vi ha ej haft NN tid att underkasta arbetet en fullständig H granskning, sida för sida, hvilket. också ej synts oss nödvändigt, för att kunna fälla ett tillförlitligt omdöme om dess beskaffenhet. Endast hvad en detalj angår, som i skandinaviska ordböcker alltid skall blifva mycket vigtig, ha vi med ledning at egna samlingar 5) i ämnet noggrannare genomgått detsamma, i DV ct AS ke SH fa det att vi undersökt, huru förf, gått till väga 1 med dessa skandinaviska homonymer, som till och med för hrr öfversättare visat sig vara ! ytterst farliga stötestenar. Vi taga härho-P ) Hvyilket emellertid ej hindrar, att någongång en gt vigtig betydelse ej är angifven. Så saknar man St under skylds bet; vhafva (någon) att tacka för)?