Aftonbladet – 9 september 1869, sida 3

SS Och du, syster, får ej visa dig eftergifven. Låt henne inte inbilla sig att hon kan inverka på dig Nu hade det värda syskonparet huvnit klosterporten. En leksyster vaktade den, nen der var ingen clöture som i de stränfare klostren afskilde portrummet från går-. en, och chevaliern red in på den fyrka:aiga klostergården, så naturligt, som om det varit borggården till ett on slott. Han steg af hästen och följde fru de Bellaise till nottagningsrummet, medan bud skickades ill brorsdottern att infinna sig der. Mottagningsrummet hade intet afdelningsgaller, utan var blott ett stort ram, försedt ned sydda tapeter, granna skåp med träiniderier, stolar och dynor, ungefär som au Ira mottagnuingsrum. En stor brasa sprakade muntert i den öppna spiseln, och rumnet hade ett visst utseende af att vara ordvadt för att mottaga någon, hvilket också. rar händelsen, ty en andlig af hög rang vänades denna afton till klostret och skulle der upera med abbedissan. Efter ex kort stund hördes en låg stämma anför dörren uttala helsningar: Deus noNisoum, som af abbedissan besvarades med: Et cum spiritu tuom Hvarpå dörren gick PP och in trädde en gestalt, från hufvud ill fot insvept i tjocka svarta slöjor, så att len nästan såg ut som en vandrande svart kägla. Hon neg djupt och sade: Ni har befallt mig komma hit, min fru? Din. farbroder vill tala med dig, dotter, m saker som ej tåla uppskof. Jag är till hans tjenst. Jag ville också ala vid homom. Först, mitt dyraste barn, sade chevaiern, låt mig få se er. Detta sköna anete får ej längre dölja sig för dem som älka deta (Forts.)