Aftonbladet – 9 september 1869, sida 3

och den sammanhållning, som vanligen ut märkt förra val af samma slag derstädes Der har nu egt rum en valagitation, hvärtil vi tro rikets andra stad förut ej sett ett motstycke. et finns nemligen ett missnöjdt parti inom Göteborg. Geijers ord, att partier tillhöra fria stater,, kunna äfven tillämpas på fria kommuner; dock tro vi, att det parti, som ofvan nämdes, egentligen ej är något parti, utan blott små skilda grupper, ehuru dessa nu vid riksdagsmannavalet förenat sig till samverkan. De i ekonomiskt afseende bekymmersamma senare åren ha skapat åtskilligt missnöje, det nya utskänkningsbolagets verksamhet och flera nya allmänna arbeten likaså, 0. s. v. Att i detta missnöje ej inmängt sig något egentligt politiskt, utan fasthellre en viss portion af den bekanta kongl. svenska afundsjukan, tro vi oss veta. Dessa missnöjda elementer ha nu begagnats af en man,hvilkens onekligen stora energi och utmärkta insigter man hade väntat se användas på ett mera positivt gagneligt sätt — vi mena lektor Blomstrand. Valet föregicks af ett valmöte å Bloms sal, talrikt besökt och, som det tyckes, något bullersamt, hvilken senare karakter mötet egentligen antog vid uppropandet af hr Blomstrands namn. Något positivt resultat med hänsyn till kandidater uppnådde ej mötet, men med ledning af detsamma uppsatte Handelstidningen, Göteborgs-Posten och Arbetaren en gemensam kandidatlista. Hr Blomstrands anhängare tyckas under tiden j varit overksamma. På tidningen Förostens, hr B:s egen organ, kandidatlista igurerade naturligtvis hr B:s namn; vid ett nöte med Industri-och handtverksföreningen nfann sig hr B. och upptogs bland mötets candidater. Ett nytt möte i Masthugget wrangerades i måndags af hr Blomstrands varti. Detta parti tyckes dock nu ej varit ätt enigt, ty visserligen antogs hr Blomtrand samt professor v. Schoultz först och rämst till mötets kandidater, men äfven amn från motsatta listan rönte sympatier. Allt detta har bidragit till att ännu mer ika den spänning, som i Göteborg lärer rådt öre sjelfva valet. Resultatet af detta val föreligger nu. Den örsta listan har segrat med betydlig röstfvervigt, under det hr Blomstrands anhänare bland valmännen ej förmått koncentrera ig till ett större antal än 360. Hvad beträffar de nu valda, äro hrr Lindtröm, Wijk och Winkrans tillräckligt kända. Ir Kjellberg lärer vara en framstående komnunalman, allmänt aktad och värderad för edbarhet och humanitet. Han har förut haft örtroendet att deltaga ien statsrevision. Att ycka en par preference studiernas och det itterära arbetets man, helst en med hr Vicor Rydbergs skaplynne, in bland de praktiska ch ofta torra riksdagsgöromålen är och förlir alltid ett experiment, hvilket utan tvifel mycket stridt emot hr Rydbergs egna nskningar. Att det måtte lyckas kan ingen ögre än vi önska. Hr Rydbergs val är emelertid en heder för Göteborg; det utgör ett ytt bevis på, huru detta praktiska samhälle örstår att erkänna och värdera vetandet och en frimodiga forskningen.