Aftonbladet – 8 september 1869, sida 2

Article Image
UTRIKES, FRANKRIKE. : s De af prins Napoleon i hans tal i senaten uttalade ideerna ha väckt stort uppseende och gjort mycket intryck i hela landet samt gillas och understödas inom pressen af Constitutionnel, Moniteur, France, Libert6, Temps, Journal des Debats samt Journal de Paris. Det stormiga uppträde isenaten den 2 dennes, till hvilket grefve Segur dAguesseau, en af det ultramontana partiets ifrigaste anhängare, gaf anledning, beskrifves på följande sätt i det officiella referatet: Grefve Segur d Aguesseaxn: Hr president! Jag begär ordet för en personlig sak; jag har väntat dermed för att framställa den i H. kejserliga H. prins Napoleons närvaro. Presidenten: Hr Segur dAguesseau har ordet. Segur Aguesseau: Mina herrar! Vi äro säkerligen alla beredde att handla och tala med full frihet; jag har för afsigt att göra detta i den nu ifrågavarande personliga saken. Jag har med största uppmärksamhet åhört det beklagliga, sorgliga och skandalösa tal... (Häftiga rop från ett stort antal bänkar.) Marquis de Gricourt: Om hvem ämnar ni tala? Presidenten: Man måste bära aktning för åsigerna, men framför allt för talarne. Prins Napoleon: Hvad som är skandalöst, det är dra ord. n Marquis de Gricourt; Ja, blott edra ord äro kandalösa. Sequr d Aguesseau: Jag skall genast bevisa det ve mig begagnade ordets riktighet. (Nytt oväsen.) Presidenten: Hr Sgur dAguesseau! Ni har orlet för en personlig sak; eljest skulle ni icke ha rhållit det. Gif icke den talare, hvilken ni bevarar, anledning till personliga klagomål. Seaur dAguesseau: Jag begär att med några rd få rättfärdiga det uttryck, som flere af mina olleger förebrått mig. Det finns i sjelfva verket ngenting beklagligare, sorgligare och mera skanlalöst... (Nytt afbrott. Stort buller.) Marquis de Gricourt: Bär i denna sal aktning ör kejsarens kusin! Hr Laity: Senaten har med största uppmärkamhet åhört prinsens tal. Sequr VAguesseau: Jag respekterar alla talares rihet; men man måste respektera min. Jag uppepar alltså, och detta är min rättighet, att jag

8 september 1869, sida 2

Thumbnail