Aftonbladet – 7 september 1869, sida 2

och jag skall komma och föra dig hem, så spart jag kan sätta foten istigbygeln. Ack, att jag kunde skrifva till dig alll hvad jag bär i mitt hjerta! Din make. Det var allt hvad hans hand och hutvad örmådde. Men han hade det fullkomligaste förtroende till Landry Osbert, som var en af de få, som förstodo honom vid första ord. Han bad Osbert uppsöka den dam, han väl visste, hvar hon än måtte vara, vid hofvet eller i kloster, om möjligt lemna henne brefvet, och om hon på något sätt kunde undkomma, från slottet Leurre skaffa en tillräcklig eskort för att hon skulle kunna komma öfver till England. Om, som mest var att frukta, hon var noga bevakad, skulle Osbert genom Walsingham sändas budbem; och Berenger hoppades då vara så frisk att han personligen kunde återfordra henne. Osbert åtog sig gerna allt detta, men han behöfde nödvändigt penningar till sin resa, och det blet nästan uppror-i huset, då man fick veta att Berenger skrifvit till sin trolösa. maka och. ville sända bud efter henne. Lord Walwyn kom sjelf upp till sin dotterson och förklarade för honom med mycken grannlagenhet och deltagande att detta steg, efter häns mening, skulle vara alldeles ändamälslöst och blott leda till nya förolämpningar. Berengers vördnad för den gamle lorden tvang honom att utan afbrott lyssna härtill, ehura han flämtade af begär att svara, hvilket e.:.ellertid icke var någon lätt sak, ty lord Walwyn började blifva något döf och hade svårt att fatta Berengers otydligt och med upprörd stämma framsagda ord: i Mylord, hon är så oskyldig som dagens u8P. ! Ah! Min stackars gossel, ... Jag kan sätta mitt lif i pant på hennes oskuld och kärlek till mig.s