Aftonbladet – 6 september 1869, sida 3

sd 3 ga tr EKONOMISKT. Om förändringarne i varornas pris. (Efter Revue des Deux Mondes.) T. En af de vigtigaste frågorna inom statsekonomien är utan tvifvel den om de prisförändringar som under en viss följd af år inträdt på alla varor. Alla ha funnit dessa förändringar förvånande, alla ha funnit att det i allmänhet är långt dyrare att lefva nu än för 20 år sedan; men hvar och en kan ej för sig utreda de verkliga orsakerna dertill. Den mest utbredda föreställningen är, att dyrheten är en omedelbar följd af de nya guldlagrens upptäckande. Då de ädla metallerna plötsligt tillströmmade, förminskades derigenom deras värde och priset på alla andra ting steg i samma proportion. . Denna förklaring synes ock vara mycket naturlig, Den årliga produktionen af ädla metaller, som före 1848 hade ett värde af omkring 450 millioner francs, har efter guldlagrens i Kalifornien upptäckande stigit till ett värde af mer än en milliard. Denna företeelse har räckt i 16—17 år från den tidpunkt då de guldförande lagren började bearbetasefter en större måttstock. Då man just under denna tidsperiod har sett nästan alla varor stiga i pris, så har man gripits af dessa två fenomeners samtidighet och det är äfven vanskligt att icke deraf sluta sig till ett kausalitetsförhållande emelian dem. Åtskilliga andra åter förklara prisens stegring genom ekonomiska grunder som icke hafva det minsta att skaffa med de ädla metallernas minskade värde. . Men det. är af vigt att blifva enig i detta ämne; ty i den mån man antager det ena eller andra förklaringssättet, får man en olika uppfattning af de skiftningar com rikedomen har undergått under den förflutna tiden, och på det sonr kan hända i framtiden. I de flesta fall hafva folken, förbiseende hvarje grundlig undersökning; vissa ljusglimtar som. visa dem sanningen; men detta gäller blott för sådana frågor, som intressera demi högsta grad och som beröra deras välärd. Detta sammanhänger med den instinkt för sjelfuppehållelsen, hvarmed naturen har begåtvat oss, och som underrättar oss om att en fara hotar, innan den ännu står midt framför oss. Annorlunda förhåller det sig med de. vetenskapliga sanningarne, till hvilkas erkännande man kommer. endast på erfarenhetens och granskningens väg. Verlden har i århundraden trott att solen rörde sig omkring jorden och att denna stod stilla; men just motsatsen är det rätta, Man har trott på trolldom .och häxor; först upplysningens klara strålar ha förmått att skingra dessa villfarelsers dimmor. Af samma skäl är det oberättigadt, att, emedan meningen om förminskningen i de ädla metallernas värde nu är så allmän, draga någon absolut slutsats, att denna mening också skulle vara riktig. Men hyllar man icke den allmänna meningen i nämde afseende, så är det en pligt att undersöka frågan något närmare. Det kommer då först an på att noggrannare bestämma de fakta som föreligga. Om det blott gälde att lemna en bild af föränderligheten i prisen på ett visst antal varor under ett visst antal år, och att vid sidan deraf framställa tillväxten i produktionen; af ädla metaller, medelst hjelp af vissa medeltal — så skulle frågan vara lätt löst. Men här är icke fråga om några medeltal; man måste framförallt uppfatta hvarje särskild sak för sig. De omständigheter som vållat spanmålens prisstegring äro icke de samma som uppdrifvit priset på andra lefnadsmedel eller på manufakturerna. Dernäst måste man taga hänsyn till extraordinära tilldragelser, som inträffat under den ifrågavarande tidsrymden — krig, missväxter, oväntade handelskriser o. s. v. Och slutligen måste man lägga wmärke till, huru de ädla metaller som erhållits. blifvit fördelade, hvad som åtgått till att ersätta den ständiga förlusten, hvad som användts till andra ändamål än utmyntning, hvad som blifvit utfördt till aflägsnare länder, och hvad som blifvit tillsatt för att öka den förhandenvarande metallmassan. — Men detta är ännu icke allt. Mängden af de ädla metaller, som man besitter och det förhållande, EI bena a ON sr AE fin re