Aftonbladet – 2 september 1869, sida 2

Uppbördsåret till 30 Juni 1866: 179 mill. doll. 30 Juni 1867: 176!, 5 80 Juni 1868: 164! — Man kan taga för afgjordt att inkomsternas sjunkande icke stannar härvid. Men deras fallande har icke varit en följd af nedsatta tullafgifter. Tvärtom hafva dessa år ifrån år stigit: 1867 utgjorde de, i medeltal, 47,34 proc. af varuvärdena; 1868 47,86 proc. under det de 1860 utgjorde blott 14 procent. Slutligen, i samma mån som införseln minskas, aftager äfven utförseln. Så t.ex. uppskattades Newyorks utförsel år 1866 till 284 millioner, 1867 till 238 millioner och 1868 endast till 235 millioner. Förenta Staternas hela utförsel, som 1866 steg till ett värde af 414 millioner dollars, föll 1867 till 334 och 1868 till 269 millioner. Importen, som 1866 steg till 432 millioner, föll till 391 millioner år 1867, och till 349 millioner år 1868. På dessa fakta, af hvilka lärdomen synes så lätt att draga, svara protektionismens anhängare med att hänvisa på andra siffror, som ädagalägga att emigrationen ständigt växer och allmänna välmågan i Förenta Staterna ökas; att folket förbrukar mera kaffe, socker och tå än före kriget; att arbetslönerna stigit, ehuru visserligen, det är sannt, i min dre proportion än priset på alla nödvändighetsvaror. De hänvisa för öfrigt på den utveckling, som vissa industrigrenar vunnit, och på det ständigt växande jernvägsoch telegrafnätet. Allt detta, anmärker medfog der författare som vi citerat, bär väl vittnesbörd om landets fruktbarhet och. lifskraft, mer talar ingalunda till fördel för skyddssystemet som för Unionen skapat en hotande fara, oct hvilket skall, om man icke hejdar sig på der beträdda banan, sluta med att framkalla er exempellös handelskris, vida våldsammare oct mera förödande än krisen 1857.