Här i Sandefjord finnes en utmärkt badanstalt, der man, efter hvad mig synes, mera badar för nyttan än nöjet, hvarför jag ej råder den del af mina ärade landsmaninnor, som egentligen endast önska dansa, att komma hit. Mellan kl. 5—7 i dag blåste dock en bra messingssextett i den filla nätta parken, ungefär så stor som Söderteljes badhusgård. En del välbergadt folk promenerade der; men någon lyx i damernas toiletter, jemförlig med den i Sverge, ktnde jag ej skönja — och har ej heller kunnat göra det hvarken i Kristiania eller de andra norska städer jag ve