Aftonbladet – 30 augusti 1869, sida 2

STOCKHOLM den 30 Aug. Moniteur universel är, såsom man torde erinra sig, icke längre Frankrikes officiella tidning; den har i stället gjort sig till organ för tiers-partiet, för den fraktion inom lagstiftande kåren, som förenade sig om den interpellation, hvilken redan innan den officielt kom till stånd, förmådde Napoleon till ministörförändring och åtskilliga politiska eftergifter. Det kan vara af intresse att erfara, hvad detta blad yttrar om det diplomatiska kriget emellan Preussen och Österrike, d. v. s. i frågan om krig eller fred, i hvilket hänseende nämde blad har en annan uppfattning än Journal des Debats. Monitören uttalar sig på följande sätt: För vår del tro vi, att hvilken moderation man än må tilltro hr von Bismarck, skulle han dock, om han blott kunde lita på att hvarken Frankrike eller Österrike skulle störa hans företag, slutligen sätta endera af eller kanske båda dessa makters tillvaro i fara, och det sämsta medlet att förhindra, att vi en gång skola nödgas draga svärdet, är att på förhand högt förklara, att vi skola behålla det i skidan, hvad än må ske. Vi göra icke Debats den orättvisan att tro, att om Preussen gåfve oss en örfil, skulle tidningen råda oss att vända den andra kinden till; att om Preussen, efter att ha annekterat Wirtemberg, Bayern och Österrikes tyska provinser, komme och fordrade af oss våra ursprungligen tyska provinser, skulle hon ålägga oss att, utan att lossa ett skott, afstå Elsass och Lothringen. Vi intressera oss visserligen lika lifligt som vår ärade kollega för vära författningslagars frisinnade omskapning, vi önska likasom han att icke bli störda i denna vigtiga uppgift och att kunna egna oss helt och hället ät våra inre angelägenheter, men blott med vilkor att icke utomlands någonting sker, som är hotande för Frankrikes säkerhet. Vi gå gerna in på Debats liknelse: den franska nationen är sysselsatt i sitt kabinett med ett fint, svårt arbete, af hvilket dess framtid beror, och hon vill icke gerna genom skiljeväggen höra sina grannar-munhuggas om hushållsaffärer; men hon skall dock göra väl i att då och då låna örat deråt, ty man har äfven talat om henne på andra sidan om Rhen, och våra grannar kunde under sin strid uppenbara för oss en eller annan hemlighet, som vi skulle ha , stort intresse af att lära känna. Åfven det demokratiska bladet Siecle betecknar Preussen såsom fredsstöraren, emedan de preussiska depescherna till Wien visa att preussiska regeringen icke villrespektera de af henne sjelf ingångna fördragen. Siecle svarar, att en kollektiv not från alla de europeiska makter, som äro intresserade i fredens upprätthållande, nog skulle lära Preussen att uppfylla sin pligt. I VInternåtional skrifves: .Lagen förklarar ett hemligt aftal ogiltigt, hvilket ingås mel lan två medbrottslingar och är afsedt att hedraga en tredje. Ett sådant kontrakt gäller icke inför rätten, emedan rätten icke med sitt skydd kan betäcka en handling, som blott har till ändamål att kränka henne sjelf. Nemini suå fraus prodestn, säger codex ro