Aftonbladet – 28 augusti 1869, sida 2

pris; men särdeles tryckta priser, eller trög afsättning torde man ändå icke behöfva befarä, etlär flera tecken gifva vid handen, att icke ens på de större handelsplatsefnå förefinnas några stora spanmälsupplag i behåll. Dertill ha de föregående årens pris på spanmålen varit alltför höga. Med temlig säkerhet kan således antagas, att redan i höst kommer en ganska betydlig spanmålsexport att ega rulil både från Sverges sydligare del och kustprovinserna, och att den kommer att fortgå så länge ej sjöfarten af vinterns inträdande hindras. Antagligen blir hafreexporten störst, Rågen, som troligen kommör ätt betiigä, relativt, lågt pris, blir sånholikt företrädesvis använd inom landet till bränvinsbränning och utfodring. Då äfven potatisskörden synes blitva rik — anmärkningsvärdt är att trots den starka nederbörden har potatissjukan icke förmärkts — torde bränvinstillverkningen i är blifva ganska betydlig. Det Vore ötiskligt om bränvinsförbrukningen inom landet icke ökades i samma mån som tillverkningen. Men i alla fall kan en fy industri af stor betydenhet börja, nemligen spritexport från Sverge, sedan i sommar på Reijmersholm invid hufi vudstaden anlagts ett stort etablissement, ålsedt för Hyssberörda export, , Hvarje år, då skörden försvaras gehör en ogynsam väderlek, spörjas klander deröfver att så få af våra landtmän förse sig med riot. Man förbiser dock; att om rior skola blifva ändamålsenliga för den otröskade sädens torkande, så måste de göras mycket stora, men de blifva i samma mån dyra — och jemförelsevis ganska få landtmän hafva råd för en så stor utgift och icke heller tillgång på den erforderliga arbetsstyrkän. — Deremot vore det önskligt om apparater för den tröskade sädens torkning kunde åstadkommas; men äfven dessa apparater äro ganska dyra, on de skola bli ändamålsenliga och dörföre är det företrädesvis spåtimålss eäportörerhå som dermed skola förse sig, hvilket ock är faliet i de städer; der större spanmålshandel bedrifves. En annan industri, som hittills i större skala endast bedrifvits i Skåne, har nyligen omfattats med stort intresse, enär den otvifvelaktigt kan befrämja vårt jordbruk: vi mena sockerbetsodlingen. De försök; söm dermed i år blifvit anställda omkring hufvudstaden, skola blifva ganska lärorika. Sockerbetorna visa sig i allmänhet ganska frodiga, och odlarne: af denna växt kunna påräkna en god skörd, hvilken blir väl betald efter det pris, som betsockersaktiebolaget i. Stockholm utfäst sig erlägga. Det intressantaste blir nu att erfara, i hvad mån den starka nederbörden inverkat på betornas sockerhalt. Befinnes den äfven i år tillfredsställande, så kan man med Visshet attäga; att betodlingen ,skall antaga allt större dimensioner. Årets rika toderskvra, som blifvit väl inbergad, är särdeles välkommen för våra landtmän. Den stora nedslagtningen, som var nödvändig under de föregående åren, har visserligen åstadkommit en betydlig kreatursförminskiling; men genom en rikligare utfodring med hö och spanttål, skoja ladugårdarnes afkastning betydligt ökas, och likasom våra landtmän under de föregående ären lärt sig att med en knapp fodertillgång, som de väl användt kreaturen kunna framfödas, så skola de ock inse att färre antal kreatur, väl utfodrade, gifva större ren behållning, än flera knapt utfodrade; — Att köttpriserna, som hela sommaren varit ovanligt höga, icke skola falla, utan snarare stiga, är sannolikt: Men att allt kött i år skall blifva af utmärkt beskaffenhet, lider intet tvifvel, då fodertillgången är så riklig, och man bör icke förbise, att magert kött alltid är relativt dyrast. Ju högre kött betalas här, desto mindre blir exporten af gödboskap till utlandet. Man torde således icke förr än tillgången på kreatur ökats, kunna motse någon betydligare gödboskapsexport, och den som kommer att ske, skall tvifvelsutan endast bestå af så dyrbara djur, att de icke här med fördel skola kunna afyttras. Emedan höstsädens mognad blifvit ovanligt länge fördröjd, har också höstsådden blifvit betänkligt försenad. Anmärkningsvärdt är äfven att landtmännen i år, vida mindre än förr, hafva användt finsk utsädesråg, af hvilken införseln i somras var ovanligt ringa. Orsaken härtill har tvifvelsutan varit, dels sparsamhet, dels den lofvande rågskörden inom landet, af hvilken landtmännen hoppades kunna taga till utsäde. Icke heller af gammalt hvete torde särdeles mycket vara utsädt i höst, och af enahanda anledning. Den fördröjda höstsådden kan menligt inverka på nästa års skörd, om icke väderleken under den återstående vegetationsperioden i år blir desto gynnsammare, helst utsädets fröbarhet i år icke är fullt tillfredsställande. Vi skulle derföre tillstyrka de landtZ män som ha råd dertill, att nu använda till öfvergödning på höstsåden supertosfater, hvilka såsom bekant är ega en utomordentlig kraftig inverkan på växtligheten, och dylik öfvergödning torde i höst flerstädes blifva desto behöfligare, då tillgången på ladugårdsgödsel i år varit öfverallt betydligt mindre EE af det föregående årets svaga foderskörd. hb nå PV LESSAEAG. Tr nå dan TRA