Aftonbladet – 28 augusti 1869, sida 2

En rikligare gröda än den som våra landtmän nu äro sysselsatta med att skörda, har Sverge icke hugnats med på flera års Om vi äfven i år hade drabbats med ön otillräcklig skörd, så skulle verkningarne deraf pitvIv ojemrorngt mera bekymmersamma än fallet varit under de föregående åren; — ja, man kan säga: Sverge hade icke kunnat bära ännu ett missväxtår med samma resignation söm hbittills. Landtbruket är mera än all yrken underkastadt vanskligheter och missöden, inför hyilka detsammas idkare sta nastan redlösa. En enda nattfrost under sädesblomningen, en veckas regnväder nnder skörden, och den mest lofvande gröda -kan i ena fallet blifva förstörd; i andra fallöt så skådad, att dess värde feduceras Högst betydligt. Landtbruket är också ett storartadt hazardspel, men som bedrifves af allvarligt sinnadt folk, som hvarje år utan tvekan gör höga insatser: vinsten blir ofta ganska ringa, utfaller stundom ojemt och landtmannens hopp och förtröstan ställas alltjemt på hårda rof. Men i denna ständiga sväfvan emelan hopp och fruktan måtte dock ligga ett retande behag, ty man ser ju ständigt personer på alla bildningsgrader och tillhörande alla samhällsklasser, benägna att utbyta till och med en ganska lugn ställning för att blifva landtihän, ehuru de väl veta att med detta yrke äro många bekymmer förenade. Förlidet års spanmålsskörd — till qvaliteten af utmärkt beskaffenhet — var i afseende å qvantiteten långt under medelmåttan och lemnade i vidsträcktare trakter full: missväxt. Ställningen hade blifvit ytterst bekymmersam, om de norrländska länen icke då hugnats med en ovanligt rik skörd. Emellertid visar sig, att oaktadt förlidet års svaga skörd har spanmålsinförseln i år icke på långt när varit så betydlig som man af flera skäl antog att den skulle blifva. Från årets början till ultimo Juli uppgår införseln af omalen spanmål till resp. 190,000 kubikfot hvete, 259,700 kubikfot korn och 3,280,600 kubikfot råg jemte 164,000 centner hvetemjöl och 344,800 centner rågmjöl. Att införseln af den egentliga brödsäden icke varit större, och att det gångbara priset derå varit lägre än man i allmänhet antog att den skulle blifva, sedan skördens utfall blef kändt, (1867 års rågskörd var större, men priset å detta sädesslag stod det oaktadt högre) kan endast förklaras af den omständigheten, att 1868 års potatisskörd blef särdeles riklig, då den året förut var ovanligt knapp. Men lika öfverraskande är, att oaktadt förlidet års särdeles knappa skörd har dock i år till slutet af Juli månad kunnat exporteras .2,695,200 kubikfot hafre, 90,300 kubikfot hvete, 404,600 kubikfot korn och 8100 kabikfot råg. Att under ett så svårt foderår och då företrädesvis vårsäden led af den stränga torkan, hafreexporten ändå kunnat i år uppgå till så betydligt belopp, är lika öfverraskande, som att utförseln af korn öfverstiger införseln med icke mindre än 135,000 kubikfot. ) Det är dock uppenbart, att värdet af denna export på långt när icke motsvarade landtmannens normala inkomstbehof af penningar, och att hans ställning derföre blef än mera bekymmersam, till följd af förlidet års särdeles otillräckliga foderskörd. Icke nog med att de redan året förut starkt reducerade ladugårdarne ytterligare måste minskas medelst nedslagtring, utan koladugårdarne måste ställas på knappare utfodring, hvarigenom deras afkastning äfven lemnade ett ofördelaktigt resultat. Otvifvelaktigt är emellertid, att om för 15 å 20 år sedan ett lika svårt foderår inträffat, så skulle nedslagtningen då blifvit vida större, äf nu varit fallet. Nötboskapen isynnerhet var förr at sämre beskaffenhet och egde derföre ett lägre värde. ;) Då förlidet års gröda skördades ovanligt tidigt. är det otvifvelaktigt, att betydliga qvantiteter vårsäd och särdeles hafre exporterades redan på hösten samma år.