Aftonbladet – 26 augusti 1869, sida 3

hade gjort menniskolifvet ringaktadt, då ihärdiga förföljelser hade gjort hvarje hjerta hårdt, hvarje blick likgiltig, medan lättfärdigheten i seder och tänkesätt, af den ombytliga drottningen gynnad som ett medel att bibehålla makt och inflytande, hade förmörkat och förvillat begreppen om rätt och orätt. — Trolöshet, veklighet och hyckleri nådde väl icke sin ftullå höjd förrän den olycklige Karl IX, som aldrig begick något brott utan att vara lockad och drifven dertill, var död och begrafven och Henrik III var kommen på tronen. Men Narcisse de Ribaumont var en af den senares käraste följeslagare och stod nu, dagen efter det förfärliga -blodbadet framför sin syster, med parfymeradt hår och doftande näsduk, den senare, besatt med-spetsar och prydligt hållen af en hand i broderad handske, ringar med smaragder i öronen, spetsiga mustascher, uppvridna liksom till ett evigt sardoniskt småleende, och dessutom ledande en liten hvit silkespudel i ett rosenrödt band. Nåväl syster, sade han sedan han kysst hennes hand och hon omfamnat fadren; så du vet ej hurw man skall behandla maran och dylika sjukdomar? Fader, sade Diane utan att låna minsta uppmärksamhet åt hans ord, om ni ej kan sifva henne något slags visshet om att han efver, så svarar jag inte för följderna.v Narcisse skrattade högt, Gif henne den här lilla hunden och helsa renne ifrån mig. Det är rätta sättet att oehandla ett dylikt barn. Du vet ej hvad du säger, broder, svarale Diane med värdighet, Det går djupare Mm Så, Ju djopare det går, dotter, sade chevalern, desto nödvändigare är det att hon så