Aftonbladet – 26 augusti 1869, sida 2

ligen bör tjena som grundlag för en agro nomisk karta. Man finner lätt den betydliga skilnaden mellan detta sätt att gå tillväga, och det som hos oss användes. Här gör man undersökningar af jordlagren, man bestämmer deras relativa åldersföljd i jordklotets utveckling, man söker att utforska deras mineralogiska beskaffenhet, och man offrar fruktlöst mycken tid och möda på kemiska analyser s anställande. Resultatet blir för det praktiska jordbruket så godt som intet, ehuru arbetet utgifves för detta ändamål. I Frankrike deremot, hvarest resurserna likväl äro mångtaldigt större än hos oss, går man en alldeles motsatt väg. Ur de statistiska uppgifterna skaffar man sig en öfversigt af den odlade jordens bördighetsförhållanden, och, kombinerande detta med den kemiska och mineralogiska undersökningen, vinner man en öfversigt öfver det verkliga förhållandet. Hos oss meddelar man geologiska uppgifter, ur hvilka bördigheten a priori skall uträknas. I Frankrike inser man omöjlighesen af att genom kemisk analys eller geolisk undersökning bestämma en jordarts bördighet, och man anlitar derföre en hjelpvetenskap, statistiken, begagnar sig af de genom densamma uppdagade förhållanden, och man vinner den fördelen att vid jemförelsen emellan de olika jordmånerna kunna uppnå bestämda resultater, något som hos oss aldrig kan vinnas. Detta sätt att lösa en praktisk uppgift af svårhandterlig art är i sanning värdt att lägga märke till; och det är icke första gången, som statistiken kommit spekulationen till hjelp, för att upptäcka vigtiga sanningar. Sålunda nedlades till exempel mycken möda och mycket tankearbete på att utforska förhållandet mellan de föddas antal af båda könen; men spekulationen kunde aldrig komma till något bestämdt resultat. Somliga hade tänkt sig detta förhållande så, att flera flickor föddes än gossar, andra hade utfunderat, att motsatsen egde rum. Slutligen kom statistiken och upplyste, att äfven i de civiliserade länderna, tagna i klump, födes alltid 21 gossar emot 20 flickor. Genom det simpla sättet att räkna de föddas antal af båda könen, kom man till ett bestämdt resultat, hvilket hvarje ansträngning af eftertankan aldrig skulle ha uppnått. På samma sätt förhåller det sig med de agrikultur-geologiska kartorna. Vill man af dessa skörda någon bestämd vinst, så måste man öfvergifva försöket att genom kemiska och geologiska undersökningar leda sig: till statistiska resultater; man måste i stället lägga dessa sistnämnda till grund och låta dem belysas genom de förra. Endast på det sättet kan någon vinst uppstå. Att ett dylikt samarbete mellan geologien och statistiken, hvilket i detta fall är det enda förnuftiga, fordrar ett förändradt arbetssätt på båda hållen är lätt insedt. Statistiken måste gå före geologien, och i stället för att de statistiska uppgifterna nu ingå socknevis, skulle man t. ex. skilja mellan skogsbygd och slättbygd; mellan sandjord och lerjord 0. s. v. Likaså finge geologerna i och för vinnandet af sitt agronomiska ändamål till en början inskränka sig till det af statistiken bearbetade fältet; mende skulle då också hafva tillfredsställelsen af ett mycket besparadt arbete, som nu utföres till föga allmän båtnad. Då således, enligt hvad vi hafva visat, det nuvarande arbetssättet vid det geologiska kartverket går i en alldeles bakvänd riktning, kunna vi icke underlåta att öppet yrka på, hvad vi redan förut antydt, nemligen en omstöpning af planen för dess utförande. Denna omstöpning skulle bestå i upphörande af utgifvandet af agronomiska kartor förrän de måhända kunde utföras i enlighet med den af Delesse angifna synpunkten, och krafter nas koncentrerande på utgifvandet af rent vetenskapliga, geologiska kartor öfver riket, i mindre skala, men hvilka i stället skulle kunna utföras inom en menniskoålder: Det nuvarande arbetssättet med sitt uppgifna praktiska ändamål tjenar endast att slå dunster i ögonen på folk, på samma gång som det nödvändiggör en hop arbetens utförande för syn skull, på det att ändamålet. ej för mycket skall svära mot de vunna följderna. Måtte en blifvande Riksdag gifva akt på denna fråga, ty ifrån skrået sjelft kan man väl knappast vänta en förbättring. i Sten ata bena MA RA