Aftonbladet – 24 augusti 1869, sida 3

Herr redaktör! I Stockholmsposten -för den 23 Avgusti förekommer en insänd artikel, riktad emot rektor P. A. Siljeström och undertecknad: Fruntimmer, som icke ifrar för qvinnans medborgerliga likställighet med mannen. Ifrågavarande artikel innebåller ingenting nytt och ovänligt i polemisk väg; dylika anfall äro beklagligen ganska vanliga; det som gör den märklig och sorglig är endast underskriften: fruntimmer. Det finnes således ändock ett fruntimmer i Sverge som, förblindad af partisinne, kunnat glömma de omätliga tjenster nämde man gjort för qvinnans framåtgående i andlig och intellektuel väg, kunnat glömma den Aristideiska oegennytta, hvarmed han, -icke rådfrågande sin brutna helsa, för 10 år sedan företog sig och lyckades bevisa sitt fädernesland, att qvinnan i andligt hänseende var mannens like! Men om en glömmer allt detta, finnas andra tacksamma hjertan, som alltid skola klappa för denne vårt köns välgörare. Vi afsluta med att i fråga om partiandan hos qvinnan citera följande rader ur Tidskrift för hemmet (11 årg. häft. 3.). Partiandan med dess hätskhet och bitterhet äro också hos qvinnan mera motbjudande än hos mannen. Gifves det något vedervärdigare, än att se en qvinna med ord och uttryck likasom sönderslita dem, hvilka icke tillhöra samma politiska parti, som hon sjelf, och underblåsa hat och tvedrägt mellan männen? Är ej bennes uppgift snarare medlarens och tröstarens? Att läka i stället att förgifta samhällskroppens sår — att. söka närma till hvarandrai stället ått splittra medborgarne — se der qvinnans uppgift för sam hället. -Månne vi ej till sist kunna våga uttrycka ett tvifvel om att ett fruntimmer skrifvit