Aftonbladet – 23 augusti 1869, sida 2

or den Vliastracktaste Krets; man hade icke så många öfverflödiga krafter i landet, att man kunde umbära någon af dem. Det första steget till en omorganisation af dessa förhållanden har i dessa dagar tagits, h då genom en kongl. resolution en komite blifvit tillsatt, som skall taga i öfvervägande fö och afgifva förslag till en omorganisation af lp sjökadettkåren och den sjömilitära kåren samt i sammanhang dermed tillika afgifva betänkande öfver sättet, hvarpå öfningarne till sjös .,, böra ordnas, såväl som om dessas omfång. D Valet af komitens medlemmar häntyder, att det är allvar med att erhålla ett verkligt resultat af öfverläggningarne och icke att, så-!T) som: det ofta är komitbernas värf, begrafva i saken i handlingarnes och betänkandenas pappersgraf. Genom det departementsutlåtande, som ligger till grund för den kongl. d komiten, har marindepartementcts chef, statsDb rådet Broch, som sjelf har förbehållit sig ordförandeskapet i komiten, uppställt hufvuddragen af den riktning, han anser önskligast att komitens utlåtande skall taga, och då det på förhand kan anses gifvet, att om omorganisationen icke blir mera radikal, så blir den åtminstone icke mindre omfattande än i departementsutlåtandet antydes, torde det måhända icke vara ovälkommet för en del af Aftonbladets läsare att se, på hvilka hufvud: punkter det är, som man hos oss isynnerhet har sin uppmärksamhet riktad under behandliogen af denna vigtiga fråga, och jag skall derföre tillåta mig återgifva grunddragen af den organisation af sjökadettkåren och den jömilitära kåren, som marinstyrelsen nu sjelf föreslår. En väsentlig förbättring möter man redan deri; att samma inträdesexamen, som berättigar till intagning i armens kadettskola, äf-l4 ven föreslås skola gälla för marinens. Efter denna gemensamma inträdesexamen skall ett för hvarje år särskildt bestämdt antal aspiranter i den ordning, som den genomgångna examen angifver — i medeltal knapt öfver 2 eller 3 — Tå rättighet att genomgå profvet till sjös. Skulle detta prof till sjös icke utfalla på ett tillfredsställande sätt, skall det stå vederbörande öppet att inträda i landkadettskolan, och antingen denna rättighet begaguas eller aspiranten slår sig på ett annat yrke, skall han på sin höjd ha kommit ett år efter i sin allmänna skolbildning. Sjökadetternas utbildningskurs är nu beräknad på sex år, men måste med denna föregående undervisning kunna nomineit göras kortare, möjligen lämpligast fyraårig, likväl så att derigenom icke någon inskränkning i öfningarne till sjös förorsakas, hvilka nu upptaga 18 månader, fördelade med tre månader på hvarje år. Man har tänkt sig, att den fyraåriga kursen kunde delas i två tvååriga afdelningar. I nedersta afdelningen kunde öfningarne till sjös ÄRR inalles omkring 12 månader och utbildningen väsentligen vara riktad på inöfning i tjensten och vapenöfningar vid sidan af teoretisk undervisning i de ämnen, som stå i närmaste samband med öfningarne till. sjös. Afdelningens teoretiska hufvudämne blir således sjömanskap och navigation. När afdelningen är genomgangen till sjös och till lands, tages en examen, som blir afslatande! för nämda ämne. Till den öfre afdelvingens tvååriga klass skola således hufvudsakligen de-mera teoretiska ämnena förläggas, såsom matematik och mekanik, artilleriets teori så väl som ångmaskinslära och de naturvetenskapliga ämnena. Bland biämnena bör undervisningen i språk gå fortlöpande genom båda afdelningarne. Om sjelfva undervisningssättet yttrar statsrådet Broeh, att det i flera afseenden skulle vara önskvärdt, om undervisningen i den öfversta afdelningen hufvudsakligen kunde bedrifvas med föredrag och förhör. Skulle detta likväl i ett och annat ämne till följd af elevernas olika ståndpunkt vara förbundet med svårighet, kunde den baseras på manuaduktionsmetoden, till en del med delning i kretsar efter olika ståndpunkt. I den ålder, hvari eleverna äro i denna afdelning, gäller det förnämligast att styrka sjelfstudiet, hvilket i ojemförligt mycket högre grad sker genom föreläsningsmetoden och manuduktionsmetoden än genom den skolmässiga undervisningsmetoden, likasom undervisningen vid de två förstnämnda metoderna blir betydligt intensivare än vid den sista. I alla händelser måste undervisningen tillika bedrifvas med skriftlliga uppgifter, och dessa till väsentlig del Iså, att de tillika kunna bli utbildande för framställningsförmågan och språkets behandling. Afdelningen afslutas med oficersexamen, som hålles af en särskild examensdepuItation, hvilken marinkommandot för tillfället utnämner, och i hvilken vederbörande lärare inträder för-sitt ämne. fningarne till sjös skola, såsom man antager, kunsa inrättas så, att icke något särskildt kadettfartyg dertill erfordras, utan att det fartyg, på hvilket officersaspiranternas öfning och ialärande till sjös försiggår, i samma grad som de öfriga, årligen utrustade fartygen kan gifva tillfälle till öfning för marinens officerare och manskap. De utnämde officerarne böra dessutom under sina första tjenstår användas till ständig tjenstgöriog dels vid. den sjömilitära kåren, dels på expeditioner, dels vid varfvet. ) Hvad den sjömilitära kåren angår, så är det meningen, att denna skulle bli hufvudIsakligen en kombinerad instruktionsskola, som skulle öfvertaga utbildningen såväl af marinens underofficerare som af dess officerspersouval. För detta ändamål bör manskapet och underofficerarne vid denna. vara berättigade att upptagas bland officersaspiranterna och att bli officerare, då de underkasta sig samI ma examina som kadetterna och under konTkurrens med desse, men med lämpning af åldersgränsen i analogi med hvad som eger rum Tbeträffande armån, likväl så att desse offiIcersaspiranter då måste ha en viss minimitjenstetid i kåren och ha uppnått en viss be(resenhetsgrad: Till de examina, som dessa aspiranter måste underkasta sig, skulle då äfven inträdesexamen räknas, emedan anspråken på allmänbildning i alla händelser böra I vara desamma, hvaremot blott den åldersgräns, inom hvilken densamma skulle vara förvärfvad, kunde vara olika. De särskilda EAA gg RA AR ANS