Aftonbladet – 23 augusti 1869, sida 2

STOCKHOLM den 23 Aug. Bref från Sorge. (Från Aftonbladets korrespondent.) Kristiania den 16 Aug. Då det nittonde ordinarie storthinget för snart två månader sedan åtskildes, lemnade det efter sig djupa märken i hela vårt offentliga lif och ett rikt arf icke blott i de genomgripande beslut, som det hade fattat och som genast kunde sättas i verket, utan äfven genom de initiativ i alla riktningar, som det hade tagit dels i form af opinionsyttringar, dels i form af direkta hemställanden och uppmaningar till regeringen att förbereda stora och mångartade reformer. Af dessa hemställanden vill jag blott nämna föl. jande: om ett specificeradt budgetförslag för utgifterna i diplomatiska angelägenheter och de gemensamma utgifterna för konsulatväsendet; om reorganisation af den högre landtbruksskolan på Aas; om afskedande af prester, som genom lefverne eller lära väcka förargelse eller af annat skäl äro olämplige för sitt embete; om inskränkning i bruket af edgång; om dödsstraffets afskaffande; om en sådan reform i armebefälets utbildning, att denna regelbundet kommer att begynna i de vanliga rekrytskolorna och fortsättas genom befälsskolor, som meddelar en planmässigt framåtskridande undervisning och öfning i förhållande till de kraf, de olika tjenstegraderna ha. ; Lyckas det att verkställa den reform i vårt försvarsväsen, hvars önsklighet i den sistnämda af dessa hemställanden framhålles, måste det verkligen medgifvas, att ett stort arbete blifvit utfördt. Behofvet af, en förändring är här särdeles känbar, och till och med inom armen sakna icke de demokratiska syften, som tydligen ligga till grund för uppmaningen, sina anhängare. Man tror medwull säkerhet sig veta, att den fördomsfrie och skicklige man, som under senaste ett och ett halft år har stått i spetsen för vårt armödepartement, nemligen statsrådet Irgens, redan innan uppmaniogen från storthinget framstäldes, hade varit betänkt på att förbereda en sådan omorganisation af armens undervisningsoch befordringsförhållanden som den önskade, och att han derför med verklig tillfredsställelse mottog storthingets uppmaning att sätta saken i gång. Det är emellertid icke blott vårt landtförsvar, som i detta. afseende tarivar reform; detsamma är äfven förhållandet med sjöförsvaret... I afseende på detta: framstäldes väl icke någon bestämd uppmaning af storthinget: men yttrandena vid behandlingen af marinens budget, isynnerhet under debatten om det bekanta misstroendevotum, som gjorde en plats ledig för U. J. Broch, föllo starka hog och det icke minst af Broch sjelf. Beträffande undervisningen yttrade under nämda minnesvärda debatt militärutskottets ordförande, till hvilken Broch i denna punkt helt och hållet anslöt sig, att han trodde att storthinget skulle ha: en vacker uppgift, ifall det ville undersöka om detta kunde inrättas sålunda, att hvarje norsk sjöman, som kommer i krigstjenst, kunde tjena sig upp, vore det också ända. tilt amiral. En sådan undervisningsanstalt borde finnas, att när en duglig och med goda anlag utrustad man hade genom