Aftonbladet – 21 augusti 1869, sida 3

ia skolle kunna så förändras, att större tryg lt het möt eldsolyckor af betydlig omfattni ;Iblsfvö beredd. Itt försök, att lösa det I problem tager :sig ins: friheten härigenc at framställa till vederbörandes bepröfvande. Tre vilkor anser ins. böra uppfyllas, f hatt ifrågavarande trygghet skall kunna e I nas: 1:o brandförsäkringsvärdena få icke va för. höga; 1 2:0 de preventiva åtgärderna mot eld t olycka böra vara så välberäknade som mö I ligt; och -). 3:0 en kraftig eldsläckning bör man va -li möjligaste måtto tilförsäkrad. 1 Brandförsäkringsbeloppet är för högt, snart det, med tillägg af tomtvärdet, up går till så stort belopp, att egaren skul finna fördel vid att för detta belopp afst den försäkrade egendomen. Till de preventiva åtgärderna räknas ar tagandet och efterlefvandet af sådana bygg -Jnadsoch brandordningar, som innehålla be tryggande föreskrifter rörande byggnadssät I tet, organisation af brandkårer m. m. Till en kraftig eldsläckning hörer i först rummet ordning och sammanbållning vi I olyckstillfället. Man måste, enligt ins:s förmenande, an ordna så, att dessa vilkors uppfyllande kom I mer att intressera kommtinerna i högre grac än hvad för närvarande kan vara fallet Detta skulle kunna ernås genom ett stad. gande af det innehåll, att eä viss del af ti mad brandskada (t. ex. 10 procent) skull ersättas af endast de bolagets delegare, som tillhöra komman; inom hvilken brandskadar timat. Åfven den eller de fastighetsegare som lidit brandskadan, skulle, såsom hittills deltaga i uttakeringen för brandskadan: De till samma kommän hörande delegare i bolaget komma sålunda att likasom utgöra ett mindre brandförsäkringsbolag för sig. Om bolaget före Gefle-branden varit så organiseradt, så skulle nu (för att bibehålla de exempelvis antägna 10 procenten) vidpass 200,000 rdr2) hafva erlagts af gefleboarne sjelfva, saväl de brandskädade som de ieke brandskadade. Månne icke medvetandet om denna eller en möjligen ännu större ris skulle på förhand hafva inverkat på brandförsäktingsväfdena derstädes? Månne icke Gefle skulle hafva varit försedt med ändamålsenliga vattenframskaffningsanstalter och en i allo väl organiserad brandkår (om t. ex. 1300 mans styrka)? Månne icke eldsläckningen, äfven om eldsläckningsanstalterna ej varit de allrabästa, likväl skulle hafva bedrifvits med sådan kraft, att elden itmjnstoie ej kutinat sprida sig mot vinden? Mal torde katina invända, att ett sådant stadgande blefve alltför betöngände för den kommun, som shemsöktes af eidsolyckati. Nåväl, om så är, så kan beloppet nedsättas inder de exempelvis antagna 10 procenten. Men härvid kan i afseende på de brandskalade anföras; att uppoffringen ej kan bli mer in 10 procent af deras egendomars brandörsäkringsvärden. Detta skulle inträffa om ul den i bolaget försäkrade, inom den brandkadade kommunen befintliga, egendomen lefve förstörd. Derigenom blefve brandföräkripgsvärdet i sjelfva verket reduceradt ill 90 procent äf det verkliga värdet; och as; medgifver, att han Verkligen åsyfta: etta; likväl på sådant sätt, att ändamålet j gerna kan förfelas till följd af för högt satta brandförsäkringsvärden, möt hvilka tt. verksamt korrektiv ligger just uti komwunens delegares särskilda ansvarighet förl varandra. Beträffande åter de inom komwunen icke brandskadade, så blefve brandkadan äfven för dem känbar, i den mån en vore omfattande; men i samma mån unne de ock genom till följd af brandskaan stegrade hyror under de första 2 å 3 ren efter branden. ; Såvidt insänd. kan förstå, skulle brand.odsbolagets intressen, efter antagandet af st stadgande i förenämde riktning, blifva iom kommunerna bättre tillgodösedda, än vad nu flerestädes är fallet. Men huru genomföra en dylik förändring? et torde finnas delegare, som icke skulle ilja medgifva dess genomförande; dessa ulle utan tvifvel och med skäl yrka, att laget bör uppfylla de förbindelser, det iafende på dem en gång iklädt sig. Skulle 1 bolagsstämmas pluralitet anse reformen irdeles vigtig, finns likväl ett medel, med vilket hinder af förenämde slag kunna öfervinnas: bolagets upplösande och bildandet t ett nytt bolag. Itt sådant medel vore sserligen våldsamt; men bolagets grund-ide, . en gemensamma ansvarigheten, torde vara rtjent af att med alla lofliga medel underödjas så, att de praktiska hindren mot dess nomförande alltmer undanrödjas 3). t Man har ock föreslagit, att genom reassurans, fördela riskerna så, att någon stor brandskadeI ersättning ej skulle kunna, till följd af en brand, J behöfva utskrifvas. Härvid erinras, att bolaae tillvaro betingas deraf, att det (på längd) d örsäkrar för billigare pris än de på vinst stälda Vv aktiebolagen, samt att bo i k ME År NGE Sö IA tt antagligen