Aftonbladet – 21 augusti 1869, sida 2

igen åmhat, påstå då —, inen detta blef Hellertid ej fullbordadt, och den regering, om efterträdde republiken, aktade sig för utt atminstone i denna del rubba något af len republikanska anordningen, Tvärtom antog det andra kejsardömet tralitioneröa från den förste Napoleons reges nte. . Om det också icke vågade åt den rerkställande makten återgifva rätten att uträmna kommunalråden, så inskränktes dessas rerkningsfält så mycket-som möjligt och såväl konstitutionen af år 1852, som lagen af len 5 Maj 1855 lemnade regeringen maktatt itnämna mairer och deras vikarier, utan att aga dem bland de respektiva komminalrålen. Regeringen erhöll äfven makt att suspendera e tll och med upplösa kommusalräden för att i deras ställe utnämna en kejserlig kommission, och af denna makt har den kejserliga regeringen ganska ofta begågnat sig, Åfven efter valen till lagstiftande kåren innevarande år hafva sådana kejserliga kommissioner intagit platser, som lemnats lediga genom af regeringen, utan Vidare formaliteter, upplösta. kommunalrad. Denna makt är helt och hållet godtycklig och besväras icke af någon inskränkning. Ett utlånde af Conseil detat at den 11 Juli 1857 förklarade, att en prefekt icke missbrukar sjö myndighet, då han, ulan äll derför uppgifoa nägra skäl, säspenderar ett kommunalråd. År 1867 utkom ett kejserliot dekret, som af kejsardömet sjelf utbasunådes som en decentralisationslag, ett. framstegi: liberal riktning, men som i sjelfva verket tog ett steg bakut. Det är för öfrigt på det viset det andra kejsardömet alltid gått till väga. Ju liberalare språk det fört, dess mera har det gräft sig nedirestriktiva handlingar. Man behöfver ej läsa mera af lagen af den 24 Juli 1867, än följande paragraf, för att se hvad andas barn den är. händelse äf skiljaktiga åsigter mellan kommunalrådet och mairen, heter det, eger beslutet: ej laga kraft, förrän prefekten dertill gifvit sitt samtycke,. Det är alltså tillräckligt att prefekten går på mairens sida för att alla mått och steg af kommunalrådet skola förklaras ogiltiga. Man må ej glömma att maiten är utnämd af prefekten och i vanligaste fall dennes ödmjuke tjenare. Mairen behöfver alldeles icke tagas bland kommunalrådets medlemmar. : Han kommer ofta från främmande ort och känner ingenting af samt intresserar sig icke för kommunens angelägenheter. Kommunalrådet, utvaldt genom. den allmänna omröstningen inom kommunen, öfverlägger om dennes intressen och voterar den eller den åtgärden med stor majoritet, kanske antager den enhälligt. Men beslutet misshagar mairen; och fastän denne icke mottagit något uppdrag af medborgarne, måhända är för dem nästan främmande, är dock hans godtycke, så snart det finner understöd af prefekten, tillräckligt för att omintetgöra kommunalrådets enhälliga beslut. På det viset kan man få ofta nog se att ett kommunalråd, som t. ex. önskar upprätta en skola med lekmän till lärare, nödgas underkasta sig att i stället taga des. k, kristna bröderna, äfven de okunniga bröderna kallade, till lärare för sina barn, endast emedan det behagat mairen och prefekten. Man har också sett att en kommun, som ansett sig kunna afskaffa oktroj på lifsmedels införande till kommunen, ej: fått. genomföra denna nyttiga reform, emedan det ej behagat mairen att afskeda oktrojtjenstemän, hvilka med fördel göra tjenst som officiella agenter vid de val, der det suveräna folket skall tillhållas att rösta på regeringens kandidater; Detta är ett tyranni, som kännes vida mera tryckande för den som kommer i beröring dermed, än hela det kejserliga allenastyrandet, generelt taget. Men det stårinära sammanhang dermed och begagnas just i allenastyrandets intresse.— Den regering, som medgifver de franska kommunerna en verklig sjelfstyrelse, har dermed också ornndlagt friheten i Frankrike. Alla gjdra reformer i den franska regioner, äro af vida mindre betydelse. VESTRE TT