Aftonbladet – 20 augusti 1869, sida 3

id ön 2 0 stlär fa le re tle pel på vådan af denna makt. Klokheten och rät visan fordrade att såväl makten som det derme följande ansvaret delades med representationei En annan icke öväsentlig lagstiftningsmakt hc vissa myndigheter, såsom kofungeng Tefallning; hafvande, magistrater m. fl., qvarstår såsort en ä strålning från konungens envälde och borde ej föj glömmas. Då numera såväl länet som staden ha sin valda representation, borde denna naturligtvi hafva sitt ord med i denna lagstiftning. Friherr RNilfverschild instämde i detta yttrande, med de erinrafti, att konungens envälde i afseende på de ekonomiska lågstiftningen kunnat förklaras oc försvaras under den tid då 3 eller 5 å förflöto mel Ian hvarje Rikdag, men numera icke Yore rg Frågan besvarades af mötet med obetingadt ja — Angående frågans sBöra förvaltande myndig heter ega domsrätt ? blef mötets mening denna Förvaltande myndigheters domsrätt bör upphör: i sammanbang med den omgestaltning af rätte gångsväsendet som är af behofvet högt påkallat ocH är tnder arbete. I diskussionen angående frågan: År den nuvarande 8. k. landspolisen : någon mån betryggande? deltogo hemmansegarer Börjesson i Åminered, possessionaten Fr. Bruhn på 5lottet m. f; Hr Brahn ansåg och bevisade att den nuvarande landspolisen vore alldeles odug. lig. Ingen hjelp vore att på landsbygden vänte af fogde eller länsman för brotts beifrande och brottslingars upptäckande. Dessa tjenstemän voro för öfrigt så upptagna af sina ekonomiska bestyr, deraf deras egna vanligtvis vidlyftiga affärer såsom spanmålshandlare, auktionister, utredningsmän sto. icke vore de minsta, att oriktigt skulle vara att för närfatahde taga dem i beräkning för Polisgöromål. Ville att likasom städerna hafva särskilda polistjenstemän, sådang ock skulle anställas på landsbygden. Endera fogde eller länsman borde ensam handhafva de ekonomiska göromåler som nu åligga båda tjensterna, hvaremot den andra uteslutande skulle omhänderhafva polisen och allmänna säkerheten. Fjerdingsmännen borde bättre aflönas för att såsom verkliga poliskarlar tillbandagå sin förman. — Mötet biträdde 7I enhälligt dett br Bruhns yttrande. — Om frågan: v Aro nu gällande föreskrifter i afseende på ordia I narie presterskapets tillsättande lämpliga? yttrade sig endast frib. Silfverschiold, som ansåg det tillkomma allenast försarhlingarne sjelfva att utse sitt ordinarie presterskap, hvadan alla pastorater, som hafva större friketer, borde vara konsistoriella och alltså regala och patronella pastorstillsättningar upphöra. Konsistorierna må ega att uppgöra förslåget, församlingarne dock obetaget att kalla fjerde profpredikant. Valet borde för öfrigt ske pr capita. — Mötet gillade samstämmigt denna åsigt. — I frågan: Bör nu gällande grunder för kommunalvalrösträtt bibehållas? uppträdde herr Zochrisson och framstälde den önskan, att lika I rösträtt borde tillerkännas hvar och en, som skattar till kommunen; — folkskolläraren Thollen yrkade en sådan inskränkning, att ingen finge rösta för mera : län ,, af kommtinens hela röstetal då frågan gäli de uttaxering; pr capita I öfriga frågor; — rih. Silfversohiold, ville att ingen annan förändring skedde vid frågor om tittaxering, än att för aktieI bolag och förmyndaremedel ieke finge röstas: gillade pr capita-omröstning i alla andra frågor. Flere bland allmogen ville ingen förändring i de nu gällande bestämmelserna i atscende på kommunala rösträtten. Allmogen i norra Hallanu äridenna sak i hög grad konservativ. Verkliga Bk. let härtill är — säger H. T. — att der på orten ej finns några egentliga bjessar, som med innehafvande och begagnande af stor kommunal rösträtt mot allmogens vilja bestämma i kommunala frågor. Blefve nog eljest annat ljud i bjellran. Resolutionen blef i enlighet med den af friherre Silfverschiöld uttryckta mening. — Någon särskild resolution angående frågan: Äro nu gällande sätten för presterskapets aflöning billiga och lämpliga? fattades ej; under diskussionen framkommo emellertid. flerahanda klagomål öfver presterskapets nuvarande lönereglering. — Frågorna: Huru motsvarar folkundervisningen i orten f. n. sitt ändamål? och Huru bör folkundervisningen lämpligast befrämjas? behandlades i ett SA och gåfvo anledning till en omfattande och sakrik iskussion, deri deltogo klockaren Köllerström, folkskolläraren Thollen, hrr Börjesson och Pettersson, komissionslandtmätaren Hansson, frih. Silfverschiöld, brr Zachrisson och Bruhn m. fl.; och framgick deraf följande resultater: Folkskolan i orten hade på senaste åren i hög grad förbättrats, och motsvarade fullt de anspråk, som efter nuvarande förhållanden kunna på densamma ställas. Folkundervisningen ansågs väsentligen kunna tkr genom följande åtgärder, dem mötet förordade: Presterskapets sgjelfskrifna ordförandeskap i skolrådet borde upphöra: Religionsundervisningen, som nu ofta i folkskolan erhåller en otjenlig vidlyftighet, borde mera öfverlemnas åt presterskapet, och folkskolan icke anses för eller tjena allenast såsom presterskapets medhjelpare för nattvardsundervisningen; Bättre och tillräcklig skolmateriel bör anskaffas; Folkets intresse för denna dess vigtigaste angelägenhet bör lifvas och Btyrkas; Lärarekrafterna ökas; Lärarnes löner böra TA RA SD höjas till minst 800 rdr; Skolgångsoch afgångs-3. betyg allmänt i folkskolorna införas; Statens bilrag till undervisningsväsendet, deraf elementaräroverken nu taga brorslotten, böra i en för folkskolan gynnsammare proportion fördelas; Folkskolor böra för större områden inrättas. Härefter förekommo följande af frih. Silfverchiöld såsom komiterad från jernvägsmötet i Talmstad framställda frågor: År ej en jernväg rån Göteborg söderut långs kusten till Helsingorg eller annan jernvägspunkt i Skåne i den närnaste framtiden af behofvet påkallad? hvilken fråga ned obetingadt ja besvarades och: Hvad vilja Norra Hallands innebyggare erbjuda såsom bidrag ill en dylik jernvägsanläagning? hvarå svaet blef: Mötet anser, att kommunerna eller de id den blifvande banan liggande distrikterna böra estrida expropriationskostnaden för den till anäggningen erforderliga jord. — Å en framlagd ista tecknades åtskilliga bidrag för bekostande f undersökningar och kostnadsförslag till ifrågaarande jernväg. 3 Till sist uppsatte mötet såsom sina kanidater vid instundande val till riksdagsman ör Fjäre och Viske härader: kommissionsandtmätaren H. B. A. Hansson, klockaren ). Köllerström i Tölö och folkskolläraren L. I. Trolln i Valda. De flesta rösterna torde red säkerhet kunna antagas falla på den örstnämde, en af Hallands läns kunskapsriaste och mest aktade män. ill de frivilliga skarpskytteföreningarne. Stockholms skarpskytteförenings stvrelse. icke, såsom Göteborgs domkyrkoförsamling, redan NM Sk Sk Tr ver ved hol om giv DN