Aftonbladet – 20 augusti 1869, sida 3

(Meddeladt.) För landtbrukare. Skördereglor. Skörden bör icke för länge uppskjätas. Sädens mognad bör noga tillses, så att säden ej får stå oskuren, sedan den blifvit färdig tin Skörd. Om en del är omogen och en del mogen, bor det hela aftagas. vad som möjligen förloras genom förtidig aftagning, vinnes genom halmens och ätvcn genom mjölets bättre beskaffenhet. Man spiller ock mindre korn vid inbergningen. Hvad man ämnar till utsäde bör dock på fältet erhålla full mognad; öfrig säd mognar i ladan, sedan den på fältet vunnit: nödig fasthet. I allmänhet torde skörden böra företagas något tidigare än som vanligen sker. Utsädesreglor. Uttag på fältet de vackraste och bäst utbildade axen, skilj dem från öfriga säden och så kornen i rader med 9 tums afstånd, håll dessa fria för ogräs och företag nästa höst åter häraf urval af de bästa axen, så kan godt utsäde vinnas och nya varieteter erhållas, som i godhet och afkastningsförmåga vida öfverträffa den vanliga säden. Detta lämpar sig särdeles för den mindre jordbrukaren, som då kan bereda sig höga priser. Om de utplockade och valda sädeskornen lanteras i rader med 9 tums afstånd mellan hvarje orn, räcker en fjerdedels tunna till utsäde för 6 tönland. Härvid har erhållits nära en half gång större skörd än på vanliga sättet. Företrädesvis hvete är härtill lämpligt. Såningsreglor. Gammal råg bör i allmänhet sås före 20 Augusti och ny före 1 September. Råg bör ej sås på nybrukad jord, innan hon hunnit sätta sig,; ju lerhaltigare jorden är, desto angelägnåre måste man vara att rågen ej sås för nära efter bruk med plog eller årder. an bör först beså den magrare samt derefter den bördiga jorden, och i vät-år bör man så tidigare än i torkår, ty jorden förlorar under de förra, tidigare på hösten, den för sädesbroddens utveckling nödiga värmen... Rågsådden bör i år ej verkställas sent. I fjol lyckades efter varm sommar att få äfven mycket sent sådd vacker. Må man deraf ej låta missleda sig! I år är regnigt och då måste man så tidigare. Bland de medel, som bega; till förekommande af sot i hvete, är följande fullt användbart: Till hvar tunna hvete tages ett halft skålpund blå vitriol (svafvelsyrad kopparoxid), som upplöses i 3 kannor kokande vatten. Härmed bestänkes hvetet, som omskoflas väl och upplägges i hög till torkning, hvarefter såningen bör snarast möjligt ske. Till halfva utsädet bör gammal råg hållas i beredskap, ifall skörden af den nya blir svår eller sen. Öm ny råg måste begaghas och ej är fullt torr, bör han torkas genom tillsättande af en kappe nysläckt kalk till hvar unna. Blandningen bör vara fullständig. Är råsen mycket fuktig, kan mer kalk behöfvas. Inom vå dygn efter denna inblandning äro rågkornen ullt fasta och tjenliga till sådd. Gammalt hvete ir i allmänhet bäst. Om sådant ej kan erhållas, vör hvetet på för rågen föreskrifvet sätt torkas öre sådden. Ladugårdsreglor. Årets rika grässkörd kommer annolikt att ha till följd, att de fiesta jordbrukare mna öka antalet af kreatur. Ehuru detta i allnänhet kan vara väl babe efter fjolårets stora :edslagtning, må man dock deri ej gå för långt, tan heldre kraftigare föda ett mindre antal, såida ej tillgång fins till rik födning äfven för flera. indast rik utfodring af kreaturen ger nöjaktigt esultat. Då betet icke är fullgodt, böra kreatuen dessutom erhålla bifoder, grönvicker eller löfver, om man ej vill bestå dem oljekakor eller äd, som utan tvifvel är bäst, om produkterna sköAS så, att denna kostnad betalar sig. Efter Sepembersjingång böra korna tagas in om nätterna och rhålla ofvannämda tillskott.