Den nyliberela klybbeny kunna vi icke illmäta någon synnerlig betydelse. Vi veta, vet bland de första deltagarne i densamma cunnat räknas några personer, på hvilka vi ätta mycket .stort värde öch af hvilkas åreten och strätvanden på det politiska ömådet vi vänta mycket godt; men vi veta ;ckså, att en och annän af de mest betylande bland doin nästan helt och hållet afägsnat sig derifrån, då förhandlingar och träfvanden antagit en alltför. vidtsväfvande och opraktisk karakter, och att andrå icke kunnat betraktas såsom verksåmma deltasare, utan hufvudsakligen endast inträdt, för att erhålla kännedom om hvad sällskapet menade och åsyftade och se; huruvida detsams ma och dess verksamhet kunde vändas till något praktiskt gago. Deremot tro vi, att ett antal af deltagarne i denna klubb utgjorts af personer, åt hvilkas politiska åsigter och erfarenhet man icke kan tillmäta någon synnerlig betydenhet, till en del af sådana, som snart sagdt äro med när som helst och om hvad som helst, der det gäller att kunna tål prata litet, utan att de i sjelfva verket ha någonting att säga. Att i en större stad som Stockholm ett antal sådana skola förefins nas, är naturligt, och den sem under en följd af år deltagit i det offentliga lifvet känner nog till dem. Många bland dem äro hjertans välmenande, andra deremot afse endast att på hvad sätt som helst ådraga sig någon upps märksamhet. Det liberala sträfvandet har långt mera än det konservativa en olägenhet att laborera med, nemligen att vid detsamma fästa Big en del parasiter, som sakaa allt hjerta för de liberala ideerna och sota derföre icke det ringaste draga i betänkande att kompromettera dem genom oförståndigt och egoistiskt uppträdande. Huru lätt går det icke att genom uttalandet af några tomma och ihåliga fraser förvärfva af en eller annän mind 8 i s 2 s YV S j t i ; 1 l l ; : . dre tänkande benämningen en djerf friletsman, Ack! det fordras i vår tid icke synnerlig, djerfheb att skumma af den yttersta ytan af alla de liberala sträfvanden, som göra sig gällande inom publiciteten och att sedermera framställa. dem i superlativ form och i bålstora fraser, utan att besvära sig sjelf eller andra med den ringaste antydning om att man begriper, att det bestående icke faller för sådana slags basunastötar och att framåtskridandet i verkligheten måste ske på de vägar, som finnas, och befrämjas med de medel, som verkligen stå till buds. Men — invänder man kanske från något håll — det skadar väl icke så mycket att taga munnen full, att ropa mycket högt, att uppställa i allmänna ordalag så många och Isa vidt gående fordringar på en gång som I möjligt — det kan imponera något och man kan erhålla åtminstone någon eftergift; ty I det är godt att ha prutmån. Vi svara, att enligt vårt sätt att se och lefter vår erfarenhet innebär en sådan före:Iställning ett fullständigt misstag. Det antal personer inom ett folk, hvilka kunna anses höra till konstanta politiska partier, är jemförelsevis mycket ringa. Vid sidan af det samhällslager, inom hvilket de politiska partierna finnas, existerar ett långt mäktigare, bestående af de pstilla i landena, som icke taga parti annat än i vigtigare fall och då nödvändigheten af ett eller annat politiskt steg blifvit alldeles klar och påtaglig. De liberalas arbete går hufvudsakligen ut på att för sina 2 I sträfvanden vinna dessa samhällskategorier. I Vid tiden för representationsreformens genomr I förande hade detta lyckats till följd af den ihärf) dighet och den moderation, hvarmed saa I ken från den liberala sidan bedrefs. Hade refort mens vänner då uppträdt med öfverdrifter, hoI tände och utmanande, så hade utan tvifvel hela n Iden moraliska påtryckning uteblifvit, hvilker 3 A e då bragte den stora reformfrågan till en lycklig och för vårt land så hedrande lösning. Genom att vädja till lidelserna hos der mängd; som icke har något begrepp om vilkoren för samhällets lif och utveckling, kar man under vissa förhållanden framkalla revolution, men icke reform. Reformen måste , vinnas på öfvertygelsens väg; skulle man lycelkas att för ett ögonblick terrorisera de still , li landena och genomföra revolutionära åtgärn der, så kasta de sig genast i reaktionens ara l mar, och de verkliga och varaktiga framsteg -Isom skulle kunnat göras, gå för lång tid förI lorade under tillbakaslaget. n! Vårt hopp är, att efter upplösningen af d 1, gamla partierna må kunna inom Riksdagen t I gent emot det kring partiet, bild: -Isig en verklig och konseqvent venster, repre it I senterande den praktiska demokratien och beI stående ej af de bålstora frasernas, utan a n I det faktiska framåtskridandets vänner, som st jalla riktningar kämpa för utveckling och framåtskridande, men ha så allvarligt intress er li sak, att detta intresse hos dem alstrar klok ) het, praktiskt sinne och sammanhållning. vil Danska Dagbladet innehåller med anled a ning af de nu aitslutade festlisheterna föl