Aftonbladet – 19 augusti 1869, sida 2

tan lyder blott dennes order. Tnderprefek-; en är alltför mån att bibehålla sin plats för : tt någönsin vägra lyda prefektens befallning, l. fven om denne vote alldeles motsatt den om kom dagen förut. Prefekten tillåter sig f samma orsak aldrig att räsonnera då det ommer en depesch från inrikesministerns tell. Han lyder blindt, ty derpå beror om an skall få bo qvar i den präktiga prefekuren och blifva först officer samt sedan komnendör af Hederslegionen, och derför ser han anske ej ens efter om nyssnämda ministerotell bytt om invånare, om det står Persigny, le Forcade la Roquette, Ledru-Rollin eller Frantois Prudhomme under dokumentet. Att let är kommet från ministern är alldeles illräckligt, ministeriv ihå vara hvilkensom helst, tjena kejsardömet, republiken eller nåvon annan, styrelseform, Vara radikal eller reaktionär, ultramontan, gallikan eller mörmön: Det kar säedes ej varit så utomordentligt svårt att i Frankrike göra hvarken revolution eller kontrarevolution. Det kommer endast an på att få i hast tag i knuten, der alla trådarne sammanlöpa: Sådant har slutligen gifvit förståndigt folk i-landet åtskilligt att fandera på, och allt flera anhängare ha vunnits för den åsigten, att det icke lönar att tänka på frihet i Frankrike, om ej centralisationen först reformeras, d. Vv. s. om man ej införer en verklig sjelfstyrelse, lika litet som det duger att kalla den styrelse stark, hvilken kan kastas omkull af en enda coup de main, som tager till hjelp den centralisatien, hvilken skulle utgöra just det beståendes förnämsta, kraft. Förutom denna politiska sida af saken, har den ock en annan vida vigtigare, en social hvilken äfven vinner allt mera erkännande : Frankrike. Man har äfven der kommit til insigt, att den kommunala friheten är ej blot: grunden till hvarje annan frihet, utan ocksi den, hvaraf behofvet visat sig mest kännbart Att man uti ifrågavarande land, der sociali ster, kommunister, protektionister och andr: sociala sekter ständigt predikat om staten ingripande i allt, likväl slutligt hunnit en in sigt om det förderfliga i just denna staten mellankomst, är je JR en ganska märk lig tilldragelse, som måste vara orsakad a ganska kraftigt verkande medel. Det ä detta vi vilja göra till föremål för en kom mande uppsats öfver de franska förhållandena hvilka onekligen nu åter stå främst på de leuropeiska dagordningen. EVRENTENRTRENTIEEAEN SS