Aftonbladet – 12 augusti 1869, sida 2

19 Januari framåt, och detta tippförande hafven I föredragit. Skall man betrakta dettä såsom en frivillig handling af er eller helt simpelt såsom en handling af resignation. Hvad skall man efter allt detta säga om det nya förslaget till senatskonsult? Det gifver med ena handen lagstiftande kåren rättighet till initiativ och återtager det med den andra, genom att gifva senaten rättighet till veto. Det beviljar kammarens majoritet rättighet att uppsätta sitt reglemente; men det känner majoriteten nog för att veta, att hon skall göra det på ett tillräckligt slugt sätt för att fjettra minoriteten. Det förunnar, Om också med förtäckta ord, någonting som skall föreställa ministeransvarighet; men på samma gång helgar det mer än någonsin den personliga makten; hvilken till på köpet bibehåller rättigheten att vädja till folket genom ett folkbeslut. Senatskonsaltet kommer alltså i tillämpningen endast att för en närmare eller fjermare framtid hopa konflikt på konflikt eller åtminstone söndring på söndring mellan lagstiftande kåren, som gillar, och senaten, som ogillar, mellan minoriteten, som begär, och majoriteten, som afslår, mellan ministören, som till följd af sin ansvarighet vill, och den personliga makten, som, vckså till följd af sin ansvarighet, skall förstå att fullt ut få sin vilja fram. Detta är det mästerverk, som har den egenskapen att försätta medelvägspartiets tidningspress i obeskriflig hänryckning. Hvad friheten sjelf angår, så hvad vinner hon väl på denna korrigering af statsförfattningen? Associationsrätten, försöker man svara oss. a, then associationsrätten är förfäktad inför majoriteten, sågodt söm på förhand förkastad, och, antaget till och med, att den beviljas af majoriteten, med säkerhet afslagen af senaten. Församliögsrätten? Ja, men denna rätt i första instantien påyrkad inför majoriteten; och antagom, att han vinher sin process, så måste han vinna den på nytt genöm vad till senaten. Upphäfvandet af artikeln 75 i konstitutionen af år VIII, bedröflig i åminnelse? Ja, men ett upphäfvande, som alltid är underkastadt den förberedande skyldigheten att gå genom siktduken i majoritetens öch senatens såll; så att om den ene icke qvarhåller, skall den andre bestämdt qvarhålla artikeln 15 vid passerandet. O, s v. 0. s Vv. Vi skulle kunna hålla på öch räkna iäpp 1 oändlighet; men lönar det verkligen mödan? Den dag i dag är finns intet regeringssystem; det finns ett, jag vet ej rätt hvilket, som hvarken är autoritetsstyrelse, icke heller liberal styrelse, Hvilket är då etta i verkliglieten?;;. Den okände, som går tyst vid vår sida, med bindel för ansigtet, skall snart säga oss det.