Aftonbladet – 11 augusti 1869, sida 2

harFafstått från besöket I Ajaccio på Napoleon 1:s hundraårsfest. Efter en kort vistelse i Arenerberg, hvarifrån den kejserliga prinsen skall återvända till Paris, begifver sig kejsarinnan till Venedig, Athen, Konstantinopel, till invigningen af Suez-kanalen, till Cairo och slutligen till öfre Egypten, hvarest hon ämnar vistas en månad. Hela resan kommer att upptaga tre månaders bid. Dueller mellan journalister synas nu åter i Parls höra till ordningen för dagen. Som kändt är, meddelade nyligen ett telegram, att redaktören af Pays, de Cassagnac, den denmes i tvekamp med Flourens tre gånger sårat denne senare, sista gängen medelst en värjstöt, som gick genom bröstet. Efter denna duells slut blefvo äfven sekundanterne, kapten Wachter i Constitutionnel och Arthur Årnonid, oense och utmanade -hvarandra. Den 4 dennes reste hufvudredak-tören för tidningen Paris, de la Ponterie, till Marseille för att slåss med redaktören af en radikal tidning derstädes, Gustave Nacquet. SPANIEN. Spanska tidningar bestrida på det bestäm daste alla rykten trån Nordamerika om påtänkt försäljning af ön Cuba eller om pågående underhandlingar med kabinettet i Washington om öns oafhängighet. Spanska tidningen Imparcial uppmanar regeringen att sända tillräckligt med trupper till ön för att betvinga upproret. Det förljudes att insurgenterna inneslutit staden Puerto Principe å nämda ö. . NORD-AMERIKA. Tidningen World i Newyork berättar den 20 Juli: General Coswe har slagit indianerna i Vestern. Mer än 400 hästar, en stor mängd krut och torkadt buffelkött fråntogos dem. Bland de dödade indianerna befinner sig den ryktbare höfdingen Standing-Boll. Iindianlägret påträffades en hvit qvinna, fru Weitzel, som indianerna bortröfvat. Deindianer, som nu blefvo slagna, äro desamme, som nyligen anstälde plundringar i Kansas. Den 2 Aug. höllo demokraterna i NewYork ett stort möte för att agitera mot regeringen. I de antagna resolutionerna beskylles presidenten för att ha försummat att skydda de irländare, som förvärfvat medborgarerätt i Amerika, samt för att ba hjelpt Spanien att undertrycka resningen på Cuba.