Aftonbladet – 9 augusti 1869, sida 3

dy Ta GM Baplenen Vv. Francken. Jen temt bataljonen, hufvudsakligen bestående af Up salaboerna, stod under kaptenen grefve S M. Piper, biträdd af löjtnant Malmerfelt Efter landstigningen gjordes en kort rast hvarpå följde föltgudstjenst och utdelning a priser till dem, hvilka vid prisskjätnitigen öm statens pris inom Stockholms skarpskyttekår erhållit högsta pointantalet. Pristagarne som alla erhöllo Remingtongevär, voro följande, nemligen: . För 66 pöinte lir EF; Nystrand af 8de kompaniet; för 65 d:o C. Carlsson af ö:e d:0; för 65 d:o J. Pettersson af 11:e d:o; för 64 d:o af M. Olsson af 9:e d:o; för 63 d:o G. W. Lindström af 9:e och A. Wahlin af 5:e d:o; för 61 d:o CO. J. Gimberg at 1:a do; för 60 d:o P. Naumburg af 10:e d:o; för 59 d:o L. Sandgren af 8:e d:o; för 59 d:o G. Svensson af 6:e d:o; för 56 d:o E. Palm af 4:e d:o; för 56 d:o F. Bolinder af 6:e d:o; för 56 d:o J. Allstrin af 6:e d:o; för 55 d:o C. W. Molin af 10:e dio; för 55 d:o Schulander af 7:e d:o; för 55 d:o af O. Lindskog af 16:e d:o; för 54 d:o R. OC. Kallenberg af 5:e d:o; för 54 d:o J. W. Janson af 2:a d:o; för 54 d:o af M. Widforss af 4:e d:o och för 54 points J. Sjöström af 10:e kompaniet. Prisutdelningen verkställdes af generalen Björnstjerna inför hela den samlade truppstyrkan, uppställd i öppen fyrkant, vid foten af ruinerna efter den fordna erkebiskopliga borgen, det s. k. S:t Eriks slott, från hvilket Gustaf Trolle trotsade riksdagen, rådet och rikstöreståndaren, men hvilket af Sten Sture den yngre med hjelp af allmogen intogs och förstördes år 1517. Generalen höll dervid ett tal till skarpskyttarne, framhållande vigten af skjutöfningarne, samt uttalade den öfvertygelsen att om de frivilliga föreningarne, liksom hittills, alltmer förvärfvade sig en allmän skjutfärdighet, skulle de, anslutna till stammen af hären, utgöra ett säkert värn för vårt nationella oberoende. Vidare yttrade sig generalen om ställets historiska betydelse, i det han framhöll hurusom för 350 år sedan på samma plats den svenska bondehären under Sten Sture bekämpade på en gång hierarkiens :nakt och utländskt förtryck. Slutligen uttalade han den förhoppning, att, om skarpskyttarne tillegnade sig tillräcklig färdighet i vapnens bruk, skulle den samtida generationen lemna ett land till sina efterkommande lika fritt som vi af våra fäder emottogo det. Vid den derpå följande fältmanövern, till hvilken general Björnstjerna utkastat planen, var truppstyrkan delad i tvenne afdelningar, af hvilka den första, bestående af tredje, fjerde och fewte bataljonerna, fördes af generål Björnstjerna, då den andra, bestående af första och andra bataljonerna, fördes af Stockholmskårens öfverbefälhafvare major Anckarkrona. Den första afdelningen företog ett reträttåg öfver den !a mil breda Stäkesön och intog position på andra sidan om Ryssgrafven, ett smalt sund, som skiljer de båda Mälarefjärdarne Gjörveln och Skarfven och som sägnen påstår, att ryssarne gräft på en natt, för att komma ut ur de nordliga Mälarefjärdarne, der de blifvit genom en vid Stäket förlagd betydligare styrka innestängde af jarlen Birger Brosa. Andra afdelningen anryckte mot denna position,-som dock ansågs ointaglig, hvarefter första afdelningen började gå anfallsvis till väga, stormade fram öfver det smala näset och kastade sig med garekedjor och anfallskolonner i språng uppför de branta Dalkarlsbackarne, så kallade ailtsedan den tid, då dalkarlarne under sin marsch mot Stockholm 1743 en tid der hade sitt läger, der de emottogo presidenten Lindeereutz, som från Stockholm var utsänd för att anderhandla med dem. Anfallets våldsamhet nödgade andra afdelningen att vika, men den attade snart posto på en gynnsam plats i den brutna terrängen och striden blef liflig och hårdnackad, tilldess andra afdelningen manövrerades ur sin ställning derigenom att en bataljon af första afdelniogen gjorde en omkringgående rörelse tvärt öfver det stora sumpiga Finnkärret; den måste då påskynda sin reträtt, men upptog åter striden på flera punkter, tills den slutligen drog sig tillbaka öfver stora Stäkesbron och på andra sidan derom intog en så fördelaktig position, att den, ehuru beskjuten från flera sidor, ansågs icke kunna tagas. General Björnstjerna förklarade nu striden slutad och aftackade bataljonerna. Sedan truppstyrkan kl. half 4 återkommit till den lilla Stäkesholmen och kopplat gevären nedanför slottsruinerna, intogs middag i det gröna, dels i de åtföljande marketenterierna, dels gemensamt med de familjer, hvilka i stor massa följt med Jlustresande ångbåtar från hufvudstaden och Upsala. General: Björnstjerna hade till middag inbjudit kårernas ötverbefälhafvare samt bataljonschefer och adjutanter, och under hvilken middag musik utfördes af Upsalakårens och pionde :Stockholmskompaniets musikkårer, Ifrån Stockholm hade på morgonen afgått trenne ångbåtar, öfverfyllda med menniskor, hvilka under dagens lopp med lifligt intresse dels följde skarpskyttarnes manöver, dels med icke mindre lif deltogo i den dans, som under hela aftonens lopp egde rum. Strax efter kl. 7 afreste Upsala-kåren under lifliga hurrarop och hvifiningar från qvarvarande kamrater af Stockholms skarpskyttekårs äfvensom ide till tusental uppgående lustresande från Stockholm. Kl. 8 embarkerade den Stockholmska skarpskyttekåren, hvilken efter ankomsten till hufvudstaden upplöstes å Carl XIII:s torg eller å Blasieholmstorget. — Svenska segelsällskapets ordinarie kappsegling, den 37:de, egde rum i går å den vanliga platsen i Stockholms skärgård, nemligen å Kanholmsfjärden. Sedan sällskapet med sina kuttrar samlats i lördags eftermiddag vid Täcka udden å Djurgården, lyftades ankar vid 5-tiden och kuttrarne till ett antal af 14 afseglade under sydlig bris till den plats, som var bestämd till nattqvarter, eller Grinda, åtföljda af bogserångfartyget Färdig såsom chefsfartyg. Tidigt 2 u lhftadana ankan aAnh Ana