Aftonbladet – 5 augusti 1869, sida 3

cisse och hans frierier; att ständigt höra talas om sin makes trolöshet, tills man half tror det sjelf; att vara illa sedd af alla; at vara utsatt hvarje dag för att blifva retad och förolämpad af Monsieur, eller ännu värre, af den gäckande markattan, hertigen af Alencon, och att inte veta någon, som kan eller vill hindra det. Dessa ord följdes af tårar. och snyftningar, och Berenger utbrast häftigt: Ah! hvarföre kan jag inte hämnas allt detta? AMldrigs aldrig mera skall det blifva så! Hvilken himmelens nåd har bevarat dig genom allt detta ? Jag tillhörde ju dig! sade hon med hänförande behag. Och syster Monika och dir far hade ju arbetat så mycket för att gifvs mig en god uppfostran. Ack, så god har var mot migl! Min fader? Ja, Eustacie, han höll dig mycket kär. Han bad mig, på sin dödsbädd, att jag skulle gifva dig hans eger psalmbok och säga dig att han alltid älska dig och bedt för dig. Ah! hans psalmer! Jag älskar dem! Åfven vid Bellaise, när vi först kommo dit. brukade vi sjunga dem, men. moder abedissan var borta på besök i ett annat kloste en gåög, och när hon kom hem förbjöd hor dem och sade, att de voro kätterska. Och syster Monika ville inte låta mig läsa de bibelspråk han lärde mig, men jag ville ihågkomma dem. Jag läser dem ofta i mitt bjerta. Då, utropade han glad, då skulle du kanske gerna omfatta min religion? gen blifva hugenott, sade hon :zed motvilja Jag är inte precist hugenott; jag älska dem inte, svarade han hastigt, men detta allt skall blifva dig klart i vårt hemi England;;