Aftonbladet – 4 augusti 1869, sida 3

öett meisse cgramigques, innehållande en st Iloch dyrbar satiling placmäleläger och por a, linsprofver från alla verldens länder. Me njär dock Sövresfabrikatiönea representera IVi måste naturligtvis, efter att hå aflemn: vårt af ministern för de kejserliga husen tä is färdade tillståndskort, göra ett besök. J5 te OK ind RR rt ÖN ov RER j : fråga vi. Jo, gubevars -Iren och börjar. röra ihop Ryssland och Sibe Vi vandra genom ett par våningar frå golf till tak uppfyllda med öerhörda dyrba;j . heter och utomordentliga konstskatter. Gla: målningar, som kosta ända till 59,000 franc väser för 20,000 fr. och små tallrickat få 350 fr. pr stycke. Mest intressant af alt: dock eh afbildning i glacerad fayence bastiljen. Så har den sett ut, denna märk värdiga fästning, hvaraf nt blott det dystr minnet lefver qvar. Vi kasta några spejand blickar in uti de krångliga porslinscellern och korridorerna. Arbetet är förfärdigad 1789 af en fabrikant vid namn Olligier, kansk en af den nu lefvande representahtens för fäder. Finns här inte några porsliner från Sverge? svarar vaktmästa rien och England och Danmark och Schwei; fa en gång. Sedan vi likväl gjort klart töj onom att Sverge är ett sjelfständigt land med sin egen regering, tycks han få en ljus id och för oss bort i ett hörn. Ja, verkligensstår der inte svenskt porslin! Der e soppskäl från Rörstrand och med årtalet 1769 Efter ordet Rörstrands står dock ett ? på signaturen. Der en annan skål, rhed ett slags kinesisk anstrykning, också från Rörstrand och med årtalet 1750. Der en mängd fat, tallrikar och tillbriogare från Gustafsberg. I Der under en glaskupa en utmärkt vacker I holm. 1770. vas, med inskription: Marieberg prås de StöckOch der slutligen det bästa af alltihop: en stor blå och hvit bål, medi botten inbrändt: Ålla vackra flickors skål! — Jag kan inte beskrifva hvilken inverkan dessa ord gjorde på mig. Jag blef så hjerteglad att jag höll på att taga vaktmästaren i famn. Hade jag haft några varor till hands, skulle jag nog utan skolks ha lydt uppmaningen och druckit en skål både för svenska flickorna och — svenska porslinet. På bålens fotställnidg läses: Stockholm, 1751 Några minuters väg irån Stvres ligger S:t Cloud. Staden Kgger på en höjd och har 3000 invånare. Den kan dock mera betraktas som en förstad till Paris, isynnerhet som de mellanliggånde städerna Auteuil och Boulegne nästan bilda en rak gata, som sträcker sig ända från bron vid S:t Cloud till Boulognerskogen. Parkerna äro ofantligt inbjudande och vittna om ordnande händer och god jordmån. Parisarne lustvandra hit i mängd och Bär och der i backarne ha små kotterier slagit sig ner kring matkorgar och vinbuteljer. Det ser riktigt aptitligt ut i skogssnårena. Slottet vinkar så gästvänligt derborta på höjden och Vi skynda fram till den inre parkens gallerportar. Här får ingen passera! röpår dock emot oss eh posterande soldat i hög björnskinnsmössa. Och hvårför det då? fråga vi, som genom flitiga besök i lagstiftande församlingen fått smak för att opponera oss. Emedan kejsaren har befallt det!s svarar soldaten. Nå, gifver kejsaren hvad kejsaren tillhörer! heter det, och det är väl så godt att ge honom fred och ro, när han vill så ha det. Kejsaren önskar freden, brukar det stå i telegrammernå, och hvad kan man bättre begära? Det var dock synd att ej åtminstone få se orangerisalen, der en gång stfemhundramannarådet sammanträdde ända tills Bonaparte utan allt krus körde sällskapet på porten och några dagar senare utropade sig sjelf till förste konsul. Och här var det ju också som Henrik III mördades af dominikanermunken Jacques Clement. Och här — ja, här sitter jag och gör utdrag ur franska historien, som ni redan förut hår på edra fem fitgrar. Det är ju misshushållning med tiden, vet jag! Bättre sysselsättniog kan man skaffa sig — och derföre promenera vi bort till den stora vättenkonsten i stället. Ur en-ofantlig mängd ejongap och andra öppningar förssa vattenströmmarnemidt ibland blommor och statyetter och förena sig i den nedre bassinen, der en kaskad hoppar 140 fot högt ilaften.. Det ir en vattenbyggnad, som söker sin like. Sjelfva Neptunibassinen i Versailles öfverräffas af denna. På planen nedanföre håller man som bäst vå att timra upp en mängd handelsstånd och panoramabyggnäder. I början på Augusti vålles här .nemligen en stor och mycket liflig narknad: La fete des Loges,, ungefär mot-. vårande tyskarnes Kirmesse. Med första omnibus återvända vi hem geom de förut omnämnda städerna Auteuvil ch Boulogne. Det finnes nästan ingen skilad mellan dem och vi skulle tro oss vara emma i Påris, om ej Boulognerskogen först nåste passeras. Folklif råder öfverallt och ositiver och trummor sköta den musikaliska fdelningen: Om vi nu skulle antaga att allt det ofvan ppräknade -hunnit uträttas så hästigt — vän råser alltid mycket fort på postpappersAg — att vi hinna fram till Avenue TImeratrice :klockan half fyra på eftermiddagen, r det just lagom att bivista en representaon i den der belägna Hippodromen. Paris har icke mindre än 4 s. k. mandger ör konstberidare. -Cirque du Prince Impeal är stängd; likaså Cirque Napoleon, sedan e bekanta japaneserna der nyligen afslutat na föreställningar. I Cirque de ITmperaice uti Champs-Elystes uppträder ett gansa vanligt sällskap och i Hippodromen antällas kapplöpningar, gymnastiska lekar, . m. sådant. Hvad som dock är mest locande på programmet, är en kappkörning å velociped.af — damer. Hippodromen kan ; ymma 10,000 åskådare och nog finns det; e fjerdedelar af detta antal församladt i ag. Läktarne för. publiken äro -betäckta, jen sjelfva arenan under bar himmel.