Aftonbladet – 4 augusti 1869, sida 2

STOCKHOLM den 4 Aug. K — Meå ånledning af den 1 dag åtta dagar edan i Stockholm firade förmälningen emelan danske tronföljaren och vår konungs otter, innehåller Times en ledande artikel af öljande innehåll: Den Yvigselceremoni, som förenat krönprinen Fredrik af Danmark med svenska prinessan Lovisa, firades i Stockholm i öenedags ftermiddag. Bröllopet tyckes ha gifvit anedning till stöta förlustelser i dessa nordika nejder. Och icke är detta heller att unIra på. Hvilken brud kunde väl bättre antå prinsen af Danmark än en prinsessa af Sverge? Vår tids nationer gifta sig icke och li icke bortgifta; hen hvarje dynastiskt ar; angement, som går ut på att sammannita j le af naturen smidda länkarne mellan de E särskilda grenarne af den stora skandinaviska familjen, måste helsas såsom en högst ; yckobådande offentlig tilldragelse. Böjelse : och förstånd tyckas i detta fall lika mycket. ha rådfrågats. Enkunglig yngling, 26 år sammal, friar till en flicka af hans egen! rang vid ljufva sjutton år. En smal arm af hafvet skiljer den vackra brudens födelsehem från det af henne valda hemmet. Det folk, af hvilket hon står i begrepp att taga afsked, och det folk, som bereder sig att nelsa henne välkommen vid hennes ankomst, iro ett till blod, till utseende, nästan till språk. Det skulle icke behöfva en synnerlisen lång sträckning, såsom man föreställer sig, för att gifva ett handslag tvärs öfver sundet mellan Helsingör och Helsingborg, och le båda kusterna se snarare ut som ett land in som två systerländer. Det vår icke under en klar stjerna, som efter hvad folk tror, Kristian IX af Danmark steg app på tronen för något mindre än 6 år sedan. Ettstormmoln, som i åratal hade sammanskockat sig vid Danmarks södra gräns, brast löst på morgonen af denne konungs kröning; och med den förvända instinkten hos ett folk, som våndas under känslan af oförtjent orättvisa, tycktes danskarne betrakta sin suverän såsom upphofvet till den olycka, hvars första och mest utmärkta offer han var. De ryggadetillbaka från sin konung såsom för någon, som har onda ögon. De glömde, huru länge förlusten af Slesvig-Holstein hade hotat, huru ofta den hade varit förutsagd såsom oundviklig. De voro öfvertygade om, att ett såsvårt slag endast kunde ha drabbat under Kristian den olycklige,. Och ändock är det tvifvel underk astadt, om någon annan man, som bär Za krona, någonsin haft bättre rätt 24; räknas bland de lycklige än denne -Sexume konung Kristian IX. Hura djupt nelstagen han måste vara genom det neterlag och den förödmjukelse, som en oPan strid hade medfört för horom, kuna0 han näppeligen underlåta att finna en tröst i den långa rad at familjhändel genom hvilka Danmarks konunvgahus har blifvit stäld på en lyckans höjd, som är väl egnad att väcka afurd hos de stoltaste-och mäktigaste dynastier, Från de första dagarne af Krisfians tillträde till tronen till närvarande stund har det varit en verklig uppsjö på kungliga giftermål i den danska familjen. Man skulle behöfva genomleta historiens berättelser för att finna ett motstycke till en monark, hvars döttrar, utan någon annan hemgift än sina personliga behag och sina förstånds och hjertans ädla egenskaper blifvit upphöjda till sådana öden, som England och Ryssland ha i beredskap åt Alexandra och Dagmar. Och det var prinsessornas upphöjelse som banade väg för prinsarnes framgång. I ett hof, der Cesarewitsch var hans svåger, behöfde Wilhelm af Danmark, sedermera Georg af Grekland, icke sucka länge efter en storhertiginnas hand; och Fredrik, arfvingen till Danmark, hans äldste bror, visste väl att hvarthelst han vände sig skulle, oberoende af hans anspråk på tronen, han rekommenderas genom ryktet om sitt vackra utseende och sina furstliga fullkomligheter — ett rykte, som väl är faktiskt grundadt, men för öfrigt skulle ha gjort sig gällande genom hans systrars välbekanta förtjenster. Men ehuru Fredrik, Danmarks kronprins, torde ha blifvit välkommen såsom friare i hvilket annat europeiskt hof som helst, anse vi det dock lyckligt, att han vände sina steg till Stockholm hellre än till något annat kungligt residens, öster, söder eller vester ut. . Vi ha intet förtroende för agglomerations-ideerna.; och vi förmena tvärtom, att nationalstoltheten ofta vinner i styrka i förhållande till den trånga krets, inom hvilken den är :koncentrerad. Hvilken hög glädje än måtte medfölja medvetandet om en -mans-förbindelse meden stor stats öden, såsom Frankrikes, Rysslands eller Amerikas, anse vi dock -sådana mindre samhällens som Belgiens, Hollands eller -Schweiz afondsamma patriotism fullt berättigad att respekteras. anmark, Sverge och Norge voro stora nationer. på en tid, då den nuvarande periodens monarkier ännu befunno sig i ett fragmentariskt och anarkiskt tillstånd. De ha aldrig, strängt taget, tillhört hvarandra; de ha sällan blifvit politiskt underkastade en absolut ledning. Beslägtade i stam, ha de ofta haft samma öden; -de ha någon gång förts tillsammans med ett nära förbunds vilkor; oftare ha de blifvit ställda i slagordning mot hvarandra under intrycket af ömsesidig afund och hätskhet. Men historien har sin gång, och under det senaste halfva århundradet ha Sverge och Danmark lefvat sida vid sida under förhållanden, som, om de också icke varit fullkomligt broderliga, dock icke röjde några symptomer af deras fordna rivalitet och afvoghet. Det olyckliga kriget i Elbehertigdömena, i hvilket det lilla Danmark hade att uthärda anfall af två bland de största europeiska militärmakter, återuppväckte alla de obestämda och hvarandra motsägande känslor.