Aftonbladet – 3 augusti 1869, sida 3

stark skumyta, det är det enda man kan an märka mot hans eljest ypperliga stycker Hans vatten är i öfrigt lätt och rörligt, äk ta Nordsjöoch Kattegatsvatten. Han ha en framstående medtäflare i C. F. Sörenser som dock mer är böjd för de lugna scenern på hafvet och vid kusten. Han utmärke sig företrädesvis för sin goda och omvexland belysning samt sin alltid friska stämning Det är hafsvind, helsa och glädje i hanstaf lor, som alltid lifligt behaga åskådaren. Dju pare och kraftfullare framstår dock C. Neu man genom Europafyrtornet på Gibraltar hvilket stycke vi utan tvekan förklara för er af utställningens perlor. Som en odlingen förpost reser sig, högt och allvarligt, det fasta tornet på sin klippspets, mot hvars fot vågorna i fåfängt raseri Hvälfva sig; det äl som såge vi en man, hvilken i det stolta medvetandet af sin kallelses sanning lemnar sorlet och afundstadlet kring sig utan en tanke, upptagen, som han är, af att lysa och vägleda. Det är, med ett ord, den stämningsrikaste marin utställningen erbjuder, och tillika i tekniskt hänseende en af hennes bästa taflor. Anordningen är isynnerhet afvägd med utmärkt smak och finhet, och proportionerna förträffligt funna. Hrr Eckardt och Carl Rasmussen variera på sina vidlyftiga dukar de båda förstnämnde mästarne, medan hr W. Fauerholdt i sina strandstycken från Holland sluter sig närmare den diässeldorfska, skolan med hennes djupare färgskala och mer chargerade behandling. Sverges båda marinmålare vid utställningen äro hrr Alb. Berg och P. W. Cedergren. Den förres stora Sjöslag år 1704 är en bild i gammal stil, icke utan förtjenst, .och hans Månsken vid Schevenningen och Parti vid Etretat utmärka sig äfven genom rutinerad framställning och god uppfattning. Hr Cedergren är, närmast bestämd, fartygsmålare och utvecklar soffi sådan stor kännedom i sak och öfverhufvud en öfvad teknik, utan att dock något egentligt innehåll kommer i fråga. Norrmannen Benneter slutligen tillhör en något föråldrad riktning och saknar fallkomligt all djupare syftning än den att åstadkomma ögonlust.