Aftonbladet – 31 juli 1869, sida 3

och förträffligt. För ögonblicket hörde dej till hans moders politik att för skens skul låta hugenottpartiet få öfverhand, och han tilläts derföre knyta vänskapsband med dess medlemmar, hvilket så mycket mer insöfde offren i säkerhet, som hans beundran och tillgifvenhet var uppriktig och bjertlig. Philip Sidneys många talanger och repa, upphöjda karakter intog i hög grad den unge konungen, som under balen, större delen af aftonen stödde sig på hans arm och samtalade med honom; följande morgon inbjödos också de-båda engelska ungherrarne till ett parti pele-mele i Tuilerie-trädgården. Peöle-måle var antingen det engelska bollspelet croquet eller dess närmaste slägting, och var så mycket på modet, att dylika spel gåfvos för att uppehålla de kungligas politiska inflytande, kanske emedån den större frihet som lekar och spel under bar himmel medgaf, skulle vara fördelaktig för den förledande konst att behaga, hvarpå drottning Catharina så mycket litade. De stela trädgårdarne med sina jemna, fyrkantiga gräsplaner och klippta häckar gåfvo ypperlig plats för både spelande och åskådare; och flera partier hade blifvit ordnade, från hvilka alla Berenger emellertid lyckades befria sig, i sin nästan ångestfulla ifver att uppsöka fröken Nid-de-Merle och få reda på om något sammanträffande i tidiga barndomsdagar kunde gifva honom något skäl för den inbillning att han sett henne förut. Han trågade den första från speiet lediga erson som ban mötte, men denne var endast en unge abbe de Mericouft, som af en äldre broder nyligen blifvit hitförd från Dathinege, för att söka en syssla, och som icke kände någon af hofdamerna. För honom voro qvinnorna endast sköna syner, som hans böcker lärt honom att betrakta som våra