Aftonbladet – 31 juli 1869, sida 3

Stockholms-bref. XXI Herr redaktör Ni förundrar er öfver min långa tystnat och synes alltså hafva glömt, att. Stockholms. bref äro hors de saison under Juni, Juli och Augusti, kanske till och med ett godt styck in i September. Det kan endast vara-sö berättigade undantagsförhållanden, som et furstligt bröllop eller möjligtvis ett riksdagsI mannaval, hvilka kunna förmå oss erkänna att Stockholm, det verkliga Stockholm, existerar äfven sommartiden. Pratet om Djurgårdsteatern, Hasselbacken, Blanchs kafe oct Strömparterren gäller egentligen icke det Stockholm, som är det tongifvande, då K. teatern öppnar sina portar, då Amaranten har sina receptioner, grefve Plessen ger sina charmanta baler och militärsällskapet utvecklar sin förnämsta styrka i en lancier-kadrilj. Det är det sistnämnda Stockholm, som kallas hela Stockholm, när det infinner sig på en Rubinsteins: koncert eller promenerar på östra sidan af Kungsträdgården en gråkall Februari-middag. Sommartiden promenerar man mycket :litet på Kungsträdgårdens östra sida. Då går man hellre vid vestra kusten af fäderneslandet och plockar snäckor, och om nyssnämnda stockholmska lustparks vestra allber verkligen äro befolkade under sommarmånaderna, hvilket ej kan förnekas, så utgöres den befolkningen ej så mycket af äkta stockholmare, som ej mera. af dessa pseudo-hufvudstadsbor, hvilkas stockholmslif är. mycket efemärt, eller rent af främlingar från olika trakter af jorden, hvilka passa på att se och lära känna vår hufvudstad just då hela Stockholm är främmande. Träffar man då en genuin stockholmare i Kungsträdgården, ser han besvärad ut och kan han komma undan, så gör har, men om detta icke lyckas, skyndar han sig att tillkännagifva, det han händelsevis befinner sig i hufvudstaden, på ett par dagar bara, emellan en Marstrandsvistelse och en tur till södra Europa, ty till södern skall man naturligtvis resa, då det är som hetast och då man har både friskt vatten och sockerdricka på is i Kungsträdgården samt stora slangar, som spruta svalka öfver de vackra gräsmattorna. Under dessa normala stockholmska sommarförhållanden kan man icke gerna, det finner ni nog, herr redaktör, skrifva Stockholms-bref till Aftonbladet. Det-vore, minst sagdt, icke comme il faut. Men i år är det helt annorlunda. Nu hafva förhållandena varit sådana, att man icke allenast slipper att blifva törlägen, om man påträffas på hufvudstadens gator, utan det har till och med varit nästan en skyldighet att visa sig på dessa gator, synnerligen under senare hälften af Juli. Man skulle naturligtvis vara med på prinsessans bröllop, och man dansar till och med i en qvaf lokal midtati det äldsta Stockholm en het Juliafton. Så fordrar patriotismen och kärleken till konungahuset. Honny soit qui mal y pense, säger jag, hvilken liksom alla andra med själ och hjerta, med armar och ben, öppna ögon och sällan tillsluten mun deltagit i bröllopsglädjen. Herr redaktör, jag har stått i queuei flera immaär, och det var kanske det roligaste af ltsammans. Det är ingenting, som går upp mot nöjet att stå i queue. Oaktadt alla fterforskningar, såväliqueuens hemland, som på andra orter inom och utom Europa, der: nan är nog civiliserad att stå i queue, har ag tyvärr icke ännu kommit till visshet om de: EE ER MT NE NESS NIA SNS SEEN