Aftonbladet – 28 juli 1869, sida 3

Y UTRIKES FRANKRIKE. Af ett meddelande i Patrie inhemtas, att senaten, så snart regeringens förslag angåen: de de i det kejserliga budskapet lofvade författningsförändringarne inkommit, skall utnämna ett utskott af 10 senatorer med Delangle till ordförande: Detta utskott antages redan den 9 Augusti kunna afgifva sitt utlåtande, hvarefter den allmänna behandlingen i senaten genast skall taga sin början: Den 15 Avgusti tros senaten kunna ha afslutåt sitt arbete. Patrie anser sig kunna fillägga, att senaten icke på förhand är intagen emot de påtänkta reformerna. : Två af vensterns framstående medlemmar, Jules Simon och Larrien (båda representanter för departementet Gironde) ha i tidningen La Gironde för den 23 d:s offentliggjort det manifest, som på vensterns partisammankomst den 22 d:s var föremål för särdeles lifliga debatter. De förklara deri,: att lagstiftande kåren senast bör inkallas den 1 November, då den urtima sessionen i Juli, hvil. ken varade endast 16 dagar, icke kan betraktås såsom en verklig session, som uppfyller föreskrifterna i statsförfattningens artikel 46, isynnerhet som man icke hann afslnta granskningen af fullmakterna. Beträffande vensterns ställning till medelvägspartiets interpellation yttras det: Vi ha ansett oss böra befrämja en rörelse, som kan leda till gagneliga friheter; ty allt hvåd som sker i liberal riktning måste komma oss tillgodol Pfter att derpå ha framställt de hufvudsakligaste af vensterns yrkanden, bland hvilka fullständig ministeransvarighet framhålles såsom det vigtigaste, slutar manifestet sålunda: pFrankrike, som efter 18 år har återuppvaknat till politiskt lif, intager från i dag åter på grund blott och bart af sin tillkännagifna vilja vid de sista valen. sin plats bland de fria nationerna. Vensterns fortsatta partimöten ha icke edt till något annat resultat, än att de mera framstående medlemmarne hvar för sig eller två å tre tillsammans offentliggöra sina manifest, om hvilka de icke kunnat bli enige. Socialisterna Esquiros och Gambetta skola meddela sin förklaring i en af Marseilles tidningar, Raspail skall:i ett öppet bref tala ill sina valmän i Lyon, Jules Favre, Jules Ferry och Pelletan lära ha kommit öfverns om ett manifest till sina valmän i Pais; Grövy och Gagnevr skola offentliggöra sin förklaring i tidningen Jura o. 8. v. NORD-TYSKLAND. Från Berlin skrifves till Nenve freie Prosse: Icke ringa uppseende, äfven hos de ifrigaste osterlandsvänner, väcker det sätt, hvarpå de vt ministeren påbjudna besparingar genomöras. På de civila verkens område sparas lt möjligt, till och med på de nödvändigaste och nyttigaste utgifter, och under det