Aftonbladet – 28 juli 1869, sida 3

förbund med England, och beklagade bittert att en så lofvande yngling som baronen af Ribaumont, gått förlorad för protestanterna i Frankrike. Om han blifvit gift med arftagerskan, hade han fått länderier nog nära några af hugenotternas förnämsta fästen, för att vara af stor vigt, och dessa gods skulle nu öfvergå till Narcisse de Ribaumont, en gifven bundsförvandt till Guiserna. Det var skada, men amiralen kunde icke klandra ynglingen för det han åtlydde sin morfaders och frörmyndares bud, och han erkände med en suck att England var ett fredligare och bättre styrdt land, än hans eget älskade. fädernesland. Berenger fann sig litet sårad af denna antydan och började tala om att tjena under den franska fanan i Nederländerna; men då de båda unge männen återkommo hem a berättade samtalet, sade Walsingham ott: Amiralens älsklingstanke! Han skulle göra väl uti att icke så öppet yttra den: Korungen af Spanien har alltför många i sitt ntresse här, för att ej blifva varnad, och sålunda ne eggad att störta Coligny. Jag skulle hafva trott., sade Sidney, att ngentimg kunde öka hans hat till de Tefornerta. 3 Berenger :hade icke lyckats erhålla någon nsigt i politiken, oaktadt han vistadesiamassadörens hus, och han lyssnade ntansärleles intresse till samtalet mellan Sidney och Walsingham om partierna i Frankrike, der len naturliga fiendskapen med Spanien motgdes af enkedrottningens önskan att kunna illförsäkra sig denna mäktiga romersk-katolka stats bistånd mot hugenotterna, hvilka Walsingham trodde henne frukta: och-hata, nindre för deras egen skull än af fruktan utt förlora något af sitt inflytande öfver koungen, Ty Karl IX sjölf trodde han hafva