Aftonbladet – 27 juli 1869, sida 3

n j och till förtviflan omedelbar som en bond I piga från Dalarne. .) Perfektibilitetsförmågan lärer vara känne Itecknet på menniskans företräde framför dju å lren, men med hänsyn till den bruna, själs lupplifvande och sorgfördrifvande drycken a I tillverkning står du på samma fot som Adar I före syndafloden, o Stockholm! Du är i s fall den samma som då jag senast hade gläd jen se dig. Afven i några andra afseende är du oförändrad. Din sammanbindnings bana har icke blifvit färdig, men till gengäl har du värnat om forntidens stora minne genom att resa Carl XII:s hjeltestod såsgor ett motstycke till hans efterföljare i num merordningen och sörjt för nutidens behof ge nom upprättandet af några kafeer, hvilk söka sin like i Norden och endast kunna finn: värdiga medtäflare i det verldsberyktade Paris Stockholm är par preference kafcerna stad, yttrade Stockholms-Posten för någre dagar sedan; det ges snart nog ingen offentlig plats vidare, som icke af dem iokräktas endast kyrkogårdarne, vattnen och det kungliga slottets borggårdar äro tillsvidare fria från punschglasen och messingsmusiken. Ånläggningen af ett nytt etablissement af detta slag är ett tvenement, och om endast ett af dem dekoreras med några färgade glasbitar eller får sin orkester förökad med ett par musikanter, så är det ett ämne till både lång och bred vältalighet för de stora tidningarne och deras kåsörer. Med dessa ord uttalas en förebråelse emot hufvudstadens intresse för det allmänna, hvilken förebråelse skulle vara af temligen stor vigt, ifall den vore sann. Att den till en del är sann, kan icke förnekas, men det måste tilläggas, att detta intresse verkligen har ett visst berättigande att fånga publikens uppmärksamhet. Det är i ögonen fallande för hvarje främling, att Stockholm, liksom Paris och Wien, till en stor del lefver på offentliga ställen, och derför måste det läggas en viss vigt vid af hvilken beskaffenhet dessa offentliga ställen äro. Och här måste det, i motsats till hvad som eger rum i Kjöbenhavn, erkännas, att stockholmaren har en bättre smak än hans broder kjöbenhavnaren, när han går på offentliga ställen. I stället för hesa sångerskeproduktioner hör han god instrumentalmusik, i stället för i en qvalmig, rökig lokal tar han plats i ett rymligt, väl ventileradt och utmärkt upplyst etablissement eller sätter sig med sitt glas under fri himmel och lyssnar till musikens toner, och i stället för att göra ett sådant etablissement till en exklusiv samlingsplats för endast herrar, tar stockholmaren hustru och barn med sig och tillbringar efter en arbetsam dag en behaglig afton i Strömparterren, i Berzelii park eller utanför Blanchs nya kafe. Denna lust för lifvet sub aura förklarar den stora konkurrens och deraf följande utmärkta uppassning, som är egendomligt för de offentliga ställena i Stockholm. Blott under sådana förhållanden kan ett sådant etablissement som Blanchs kafö i Kungsträdgården trifvas, detta etablissement, hvarje afton upplyst af hundratals gaslågor, hvimlande af menniskor, som taga plats på de komfortabla stolarne innanför lokalens dörrar eller sätta sig utanför i fria luften och höra på den omvexlande musiken af blåsoch stränginstrumenter, under det de små trefliga uppassarne i deras sirliga gröna jackor med guldepålett ila omkring och, uppmärksamma på hvarje vink, servera den iskalla flaskan sodavatten eller den genom artificielt frambragt köld isanlupna halfbuteljen puvsch till gästerna och med utsökt och medfödd höflighet tacka och buga sig för det tioörestycke, man ger i drickspengar. Blott i följd af ett så utveckladt sinne för finhet och ackuratess i uppassningen på offentliga ställen som stockholmarnes kan en sådan lokal åstadkommas, som det nya kafet i Rydbergs hotell, med dess spegelglas i taket och på väggarne, med dess aqvariska grotta och dess eleganta servering af kaffe i de allra som finaste porslinskoppar och af en enkel smörgås på en bricka, aptitligt försedd med servett och knif. Blott der, hvarest kafelifvet spelar en sådan roll, att man ser, såsom i Paris — men i Kjöbenhavn blott på de enklaste ställena — ser personer fördjupade i deras schackeller dominospel, utvecklas det från värdens, uppassarnes och gästernas sida en så höflig och belefvad ton, att manj med hopp om utbyte kunde skicka Kjöbenhavns restauratörer och kafevärdar upp för att genomgå en studiekurs i Stockholm, liksom man i Tyskland utbildar de bästa upppassare vid högskolani Frankfurt am Main. OO OP ee OT Ke