Aftonbladet – 26 juli 1869, sida 3

s som antages stå kejsaren mycket nära. Unn I derrättelsen, att ajourneringen skulle fortli fara, d. v. s. att kammaren sannolikt icke kommer att åter sammanträda förr än i Okt. månad, har enligt korrespondenser från Paris i allmänhet icke gjort något godt intryck, men isynnerhet har den antikejserliga oppositionen tagit illa upp, att man afskurit tillfället för henne attlåta hennes minor springa. Der hölls den 20 och-21 dennes sammankomster, på hvilka man diskuterade ett manifest till det franska folket, slutande med -orden: Medborgare, varen våra domare! Alla partiets medlemmar så när som på två voro tillstädes, men resultatet motsvarade icke för hoppningarne. Man kunde icke bli öfverens om manifestet, och Moniteur universel försäkrar, att sammankomsten icke -bar någon annan frukt än att väcka inbördes split. Medelvägspartiet har äfven hållit ett möte, på hvilket det beslöt att stå fast vid sina i in terpellationen framställda åsigter, samt har I derefter uppskjutit alla ytterligare mått och Åsteg, tilldess kammaren åter :sammanträder. De deputerade ha till största delen åter rest hem, och destora frågorna skola således hvila, åtminstone tilldess senaten sammanträder den 2 Auwpusti för att under sin nye president Rouhers ledning diskutera deförslag till-ändringar i statsförfattningen, som det skall bli den nya ministörens första uppgift att utarbeta. Journal officiel för den 21 dennes offentliggör 3 nya kejserliga dekret, genom hvilka f. d. undervisningsministern Dury och ordföranden i statsrådet Viutry utnämnas till senatorer och utrikesministern Lavalette till ambassadör i London. Ministören för det kejserliga huset och de sköna konsterna har, berättar Monitören, förnyade gånger blifvit erbjuden: åt markisen af Talhouöt (tillhörande medelvägspartiet), hvilken dock stod fast vid sin vägran, hvarefter den ånyo uppdrogs åt marskalk Vaillant. ENGLAND. Den debatt, som föregick öfverhusets omröstning den 20 dennes öfver inledningen till den irländska kyrkobillen, var ovanligt häftig, isynnerhet hvad någre talare beträffar. Den öppnades af lord Granville; som på regeringens vägnar förordade billens antagande i den form, den hade fått i underhuset, hvarvid han framhöll, att nämnda hus hade gått in på flera af öfverhuset gjorda ändringar, hvilka dock alla röra -obetydligheter. Lord Cairns sökte deremot visar att underhuset icke hade fäst det afseende .vid öfverhusets beslut, som billigtvis kunde fordras;-och-tillstyrkte derför att åter antaga den af öfverhuset förut beslutna affattningen af inledningen. I samma syftning talade lord Grey, som i skarpa ordalag angrep regeringen; om hvilken han sade, att hon var mindre ange-l lägen att få billen antagen än att förödmjuka öfverhuset, och att hon bar ansvaret, då hon genom sin motsträfvighet förhindrade saKens afgörande, Sedan ett par andra talare . haft ordet, svarade hertigen af Argyll skarpt i på lord Greys anmärkningar. Han kallade onom en privilegierad libertin i debatten och yttrade att han hade öfverträffat sig sjelf i att öfverskrida den anständiga diskussionens gränser, Lord Salisbury, som derefter: uppträdde för oppositionens ändringsförslag, angrep -häftigt premierministern Gladstone, som hade förmått underhuset att ändra billen. Underhuset hade blott handlat efter Gladstones order; påstod han; och dennå order hade blott utfärdats för att derige nom gifva öfverhuset en -kindpust.. Det var öfverhusets pligt att sätta en damm mot denne ende mans förmätna vilja. På detta sätt fortsattes debatten och antog slutligen efter ett yttrande af lordkansleren -mot lorderna Grey och Salisbury en så bullersami och upphetsad -karakter, att referenterna hade svårt att återgifva föredragen och endast otydligt uppfattade en förklaring åf en af de ädle lörderne, att han under vissa eventualiteter vore villig att lägga sitt hufvud på stupstocken, men utan att det blef klart, hvad som var vilkoret för detta offer. Resultatet blef, såsom bekant är, att oppositionen segrade med en pluralitet af 78 röster, och att lord Granville begärde uppskof för att rådföra sig med sina kolleger. Man hyste sannolikt i början .farhåga. för; att. ministeren efter denna omröstning skulle låta billen tillsvidare falla, ty den 21 dennes på morgonen innehöll Times en ledande artikel, hvari den öfvertygelsen uttalades, att billen redan un der denna session skulle -kuntia bringas till ett lyckligt slut genom ömsesidigt tillmötesgående; och sedermera beslöt-också-ministören, såsom man vet, att låta diskussionen fortsättas oeh afbida den slutliga utgången deraf. Detta beslut var lyckligt för sakens, afgörande, och de ömsesidiga eftergifter, som Times tillstyrkt, ha verkligen blifvit gjorda. Ett telegram har meddelat, att lord Granville vid debattens fortsättning i öfverhuset lofvade ett försonligt tillmötesgående från regeringens sida, att lord Cairns närmare utvecklade en kompromiss, som regeringen gick in på, samt att detta förslag understöddes af lorderne Carmarron, Salisbury och Russell samt slutligen antogs, hvarigenom debatterna om kyrkobillen nu äro slutade, SYD-AMERIKA. Enligt. telegram från Rio af den 23 Juni har i det med Brasilien allierade grannlandet Uroguay utbrutit en så omfattande uppresning, att presidenten sett sig nödsakad att återvända till. hufvudstaden från krigsskådeplatsen för att strida mot de ART Det torde snart visa sig, huruvida icke denna strid, som nu uppstått bakom de mot Paraguay allierade makternas rygg, kommer att utöfva ett hämmande inflytande på den brasiliansk-argentinska härens framryckande mot Lopez. Enligt de senaste meddelandena från det brasilianska lägret gjorde de allierade sig färdiga att storma Escurra, der Lopez för närvarande har sitt höggvarter. JAPAN: s Ett telegram från Japan till London meddelar den underrättelsen, att alla affärer afstannat med anledning af ett-i landet utbrutet uppror och att de kejserliga hafva eröfrat Hakodadi. . Det parlamentariska systemet har,nu också blifvit infördt i Japan, och tidningen Japan K Oc — FR RB iv krm — mr irc R— Z—— nt CJ Jr Jr 2 oc fn Ft RS 0 KUR 0 rt On DR BN 0 HH AN NM DD FN AA er AO Om