Aftonbladet – 21 juli 1869, sida 3

tro. I Callisti kyrkogård finns en, som föreställer Amor och Psyche. Men icke helle målningarna, som förfärdigades på stället, äro alltid strängt kristna: I allt som var blott ornering följde artisterna hedniska förebilder. utan skrupler. Sjelfve den strän Tertullianius medgaf det: Man koplernde vanliga dekorationer från salongen och budoåren. Man finuer här som i Pompeji charmanta arabesker, fåglar och blommor, till och med bevingade genier, Utan tvifvel lånade kristendomen i början mycket af hedniska konsten Då det var svärt att genast uppfinna ett originelt uttryck för trosåsigterna och judarna ej kunde lemna några modeller, tvangs man söka dem hos grekerna. Man imiterade några deras renaste typer, som kunde allegoriskt lämpas till den nya religionen, t. ex. den gode herden, som tre sekler njöt så stor popularitet. Man finner blott en enda rent hednisk typ i Callisti kyrkgård: Örfeus spelande på lyra. Den modifierades dock och togs i ny mening. 1 stället för att tjusa, enligt fabeln, vilddjur och träd, och som man ännu finner i Domitillas kyrkgåra, har Örfeus här blott lamm, som lyssna till. hans sång. Således en antydan på den gode herden, Qaktadt dessa modifikationer, som gåfve en kristen karakter åt antika modeller, ha sannolikt motandra seklets slut skrupulösa samveten vägrat att använda dem, emedan vi ej finna andra exempel i Callisti kyrkgård. lla andra målningar äro lånade från historien eller den nya religionens dogmer. Denna gjorde här första gången en kraftansträngning för atv uttrycka sina trosåsigter pa sitt sätt Man finner i närbelägna grafvar on serie af scener ur bibeln, hvilka äro fullkomligt symboliska och innehålla, i följd och nästan dogmatiskt, kristendomens hemligaste