Aftonbladet – 21 juli 1869, sida 3

TEATER. Raimund, Alpkungen, bearbetad of Rich. Gustafsson. Bland egendomliga företeelser inom den tyska dramatiken förtjenar ur litteraturhistorisk synpunkt skådespelaren Ferdinand Raimund (född i Wien 1790, död i följd af sjelfmordsförsök 1836) att ihågkommas såsom den, hvilken först i sitt fädernesland ryckte upp folkskådespelet ur den dy, i hvilken det vid början af detta sekel gått ned sig, och det genom att till. förädlad -behandling upptaga feeriet eller sagoskådespelet, som genom flera element var, bland alla dramatiska alster, närmast befryndadt med dåvarande tyska folkets skaplynne. Bredvid det underbara, som från äldre tider utgjorde kärnan i dylika stycken, löper också vanligen ett folkhumoristiskt drag, som hos Raimund, barnet af det glada Wien, särdeles frambålles och med omsorg behandlas. Härigenom, men isynnerhet i följd af hans ypperliga återgifvande af vissa roller i styckena, vunno hans trollsagor, på sin tid ofantligt bifall, helst han, oaktadt till sina ämnen romantiker, likväl förstod att behandla dem med en följdriktighet och lättfattlighet, som alls icke smakade af nyromantikernes dimmiga framställning. Bland hans bästa arbeten nämnas Der Versohwender (gifven i Stockholm 1846 med titel Slösaren) samt det i dessa dagar å Djurgårdsteatern gifna stycket Der Alpenkänig und der Menschenfeind (första gången gifven. 1828), En alldeles särskild fråga. blir, huruvida styckenaf den beskaffenhet som dessa äro lämpade för vår tids fordringar i dramatiskt hänseende eller öfverensstämma med de för alla skådebanans produkter gällande bestämda lagarne. Härtill måste vi för vår del svara ett temligen afgjordt nej, och det på den grund, att de i sjelfva verket bera RT RE tg