Aftonbladet – 17 juli 1869, sida 3

ögon voro ännu ofördunklade, och hennes hy bibehöll ännu sin fina skiftning i hvitt och rosenrödt. Hon hade fått en ovanlig uppfostran, hade varit Margaret Ropers väninna ch ofta med henne och hennes systrar lustvandrat i de lysande irädgårdarne vid Chel5. Bredvid henne satt Cecily S:t John, en vigd nunna i Romsey till sitt tjugnåttonde år, då hon vid klostrens upphäfvånde, funnit ett hem hos sin syster. Der hade hon sedan vistats, utan att någonsin utsättas för någon. trospröfning, men fullföljande i allt lugn sitt benediktinerklosters reglor, trogen sina klosterlöften och glad öfver att kunna deltaga i bör nerna och skriftens läsning: När drottoing Maria hade efterskickat henne för att med henne öfverlägga om klostrens återupprättande, hade hennes åsigter så vidt skildt si från drottningens att lörd Walwyn var gla när hon var väl hemma igen; och det oaktadt trodde hon sig hålla fast vid de gamla i Romsey förkunnade lärorna. Hon varicke lärd, som lady Walwyn, men hennes skicklighet i handarbeten, syltning och fina bakverk var så ryktbar, att hälften af Dorset och Wiltshires husfraar längtade att få sända sina döttrar att uppfostras vid Hurst Walwyn, Henaes lilla figer och Vr kind hade så milda konturer som en dufvasj ejheller hade hon förlorat det uttryck af fromhet och lugn som klostret förlänat henne. Det var verkligen märkvärdigt att se huru än lady Walwyn jät kliade h utstvra henne, hade dock allt hvad Hon bår satima vunnelika utseende, Hennes styfkjortlar af siden föllo i mjuka veck, likt en y!leklädving, hennesrivgkragar sågo ut som hakbindlar, hennes mössor som dok och hennes ytterliga ordningssinne och finhet förhöjde det rena, öfverjördiska utseendet af allt som tillhörde henne,