Aftonbladet – 16 juli 1869, sida 3

r— Kunebriänd. Från Kristianstad skrifve hl I forsdägs inträffade den olyckshändelsen att e) y l utbröt ien smedia i Efveröds församling, sprid sig derifrån först till ett bränneri och derefter ti en närliggande bondgård. Tolet Var ne ..oIsatt med inbergning af Hösköråden, oc hlian Diordemn mått och steg till eldenö sä 3 Fande hunnit Hidtagas, VORO Bam...så DYggnadern 2 nedvrucns. Tysvser mträffade den förtaruga olyt I kan, att en alitiärt klad, älderstigen men, vi klnamn Jöns Olsson, som vid tillfället befann så Plhemma, blef innebränd. Han hade Jyckats köm ma ut på den kringbyggda gården, men va så svag, att han icke förmådde gå längre, uta tedd:gnade på jorden och dukade snart under fö j j det rasande elmentet: Tre hästar och flera svi a blefvo äfven innebrända; — Väderleken och årsväxten. Öster Jsund den 15 Juli: Väderleken under veckan ha ; I omvexlande vatit i hög SR kall och ruskig oc! Jangenäm och behaglig. Natten tlll sistl. söndag ; nedgick termometern till 2. Måndagen och f I tisdagen voro särdeles vackra och varma; fitn ons ; I dagen och torsdagsnatten rasade nordvestvinder -I med vanlig vildhet. Sedan har temperaturen vari hög, ända till 24 grader i skuggan. Man hoppa I på godt år ännu, fast kornåkrarne i allmänhe läro nog korta för årstiden. Rågen är deremo ståtlig. — Folkmöte i Hjula. Det folkmöte för Österoch Wester-Rekarne härader, som i måndags hölls i den s. k. parken vid Kjula kyrka eyn nades af ett det herrligaste väder. Oaktadt den allmänt pågående höbergningen var mötet temligen talrikt besökt af ortens allmoge, hvarförutom ett ej obetydligt antal possessionater och öfriga traktens herremän hade infunnit sig. Äfven från Eskilstuna hade åtskilliga personer kommit dit, för att se och höra, huru det månde tillgå på ett folkmöte.Bland närvarande, som vi sannerligen blefvo förvånade öfver att finna der, var professor Rydin från Upsala. Antalet af de närvarande torde kunna uppskattas till 300. Mötet öppnades omkring kl. !,11 af en bland inbjudarne, förre riksdagsmannen A. Ericsson i Wiggeby, som med några lämpliga ord helsade de närvarande välkomna. Derefter skreds till val af ordförande, hvartill bemälde riksdagsman enhälligt utsågs. Till sekreterare valdes hr Aulin på Grönsta. I afseende på första frågan, om religionsfrihet bör tillerkännas hvarje svensk undersåte, utan inskränkning i rätt till förtroende att inneha embeten i statens tjenst, uttalade mötet åsigten, att det gillar och tillstyrker de från Riksdagen hvilande förslagen om ändring af 28 S regeringsformen och 26 8 riksdagsordningen. Med afseedde på andra punkten beslöt mötet, utan att fästa afseende vid ett af professor Rydin formuleradt förslag till afgifvande af opionsyttring mot det s. k. ansvarighetssystemet, förklara sig för ett oförändradt. bibehållande af nu gällande tryckfrihetsförordning. Angående tredje punkten, som sammanföll i flera särskilda frågor, dels angående det medelbara och omedelbara valsättet, dels angående vilkoren för valbarhet till begge Kamrarne, ansåg sig mötet, efter en lång och intressant diskussion, böra föredraga det omedelbara valsättet. Angående census till Kamrarne, trodde sig mötet, hufvudsakligen på hemställan af riksdagsmannen Wedberg, ej böra afgifva något yttrande derom, då erfarenheten om det nya representationssättet Ännu vore för ringa att deröfver kunna döma. I fråga om den kommunala rösträtten förklararades enhälligt, att ,, af hela kommunens röstbelopp borde på landet utgöra maximum. 1 afseende på skattefördelningen å jord ansåg väl mötet sig icke kunna afgifva något förslag: men uttalade den önskan, att en jemnare reglering deraf måtte med det första vidtagas. Rörande sjette frågan, om vägunderhållet, afgaf mötet, på förslag af professor Salenius, den opinion, att detta underhåll måttekomma att utgå genom vägpennvingar på så sätt, att vägunderhållet öfverlemnades åt landstingen, som sedan ega att härads: eller distriktvis verkställa detsamma. Skjutsskyldigheten ansågs böra skiljas från jordbruket och städerna, och öfvertagas af staten samt ordnas så, att den utan vidare tiliskott komme att vära sig. Biskopsembetena med deras löneförmåner trodles utan olägenheter kunna indragas. I afseende på nionde och tionde frågorna, utalade man den åsigten, att häradstingens verkamhet bör ordnas så, att rättsökande skulle kyndsammare än nu är fallet få sina ärenden afjorda, hvaremot man ej afgaf något yttrande om andshöfdingars och landskansliers indragning. Efter de å programmet uppsatta frågornas beandling, och ehuru tiden var långt framskriden, äcktes dock åtskilliga nya. Så ifrågasatte en hr xelsson från Strengnäs nyttan eller skadan af åra privatbanker, synnerligast för jordbruket. På ramställd proposition, ansåg mötet, att inga nya ktrojer för privatbanker måtte beviljas, utan att Il lånerörelse bör öfvertagas af riksbanken. Hr Koang från Eskilstuna hemställde om skarpskytteårerna åtnjuta nödig uppmuntran från statens da, hvilket mötet tyckte vara händelsen. Hr orrman framlade frågan om den stående armåns dragning och försvarets ordnande genom allmän ationalbeväpning, hvilken åsigt mötet biföll. Hr kerblom från Kjula bringade frågan om döds1 raffet på tal; och vidhöll mötet enhälligt, att! etta borde afskaffas. 0 Slutligen beslöts, på ordförandens framställning, sl t en komite af 7 ledamöter med 2 suppleanter fs ulle utses för att upprätta program och sam-,. ankalla ett nytt folkmöte fram på hösten. Kyrkoherden Salenius vidrörde derefter i ett P förande de åtgärder, hvilka komiterade för den 2 ifvande folkhögskolan inom Österoch Vesterti ekarne redan vidtagit. bj Ordföranden förklarade derpå mötet slutadt och py, ckade för det honom visade förtroendet, hvarter kyrkoherden Salenius å mötets vägnar komimenterade ordföranden och utbringade ett Gud vare konung och fosterland ! m ft Jat fa Pr Dk rt rr