Aftonbladet – 15 juli 1869, sida 3

vägstråckningarne från Lycksele genom Stens na lappmarkssocken ock Tärna kapellförsamling t er, Hemnses och Mo kyrkor; så hafva komitera fullgjort detta uppdrag och, då åtskilliga, uti 07 fentliggjorda bref och tidningsartiklar från Nor ut och Norrbotten förespeslade sangviniska förde! ag af en kommunikationsled genom lappmarkssoc Vi narnt Arvidsjaur och Arjeploug till köping te Bodö i Norge izke kunnat lemnas oanmärkta; 4 ansökningsskriften tillika anställt en jemförel I emellan behofvet af de tvenn föreslagna vägfö de ; bindelserna; de svårigheter, som mötå för anläg ra ningen at desainita, samt den nytta hvar och 4 ch af dem kan medföra. Petra jemförelse, hvilke 4 ieke kunnat gifva den norra kommtnikationsled og ) företrådöt, synes icke hafva fallit ifrarne för de j samma i smaken, ty icke mindre än tvenne ge mälen å komiterades skrift hafva genom tidni ( garne kommit till allmänhetens kärihedom. n.! Det förra af dessa genmälen, intaget i Mt: h af Narrbottenspösten för den 19 September 18( och derifrån infördt icke förrän i JM 303 af A tonbladet för den 30 derpå följatide Decembe har till öfverskrift Om vägkommunikatior eme lan Nordsjön och Bottniska viken, och till ur derskrift signaturen X; för hvilket genmäle, e svag prestation både till form och innehåll, rec af norrbottensposten betygar Sit ödmjuka tack sägölser: Det senafe pärmälet innefattas uti en körre ondens från Piteå al He till NR Dagligt Alle Banda, införd vid tidpunkten för iksdagens öpp nande i JM 9, 18 och 21 af samma tidring fö den 13, 23 och 27 sistlidne Januari. Rs börja sitt genmäle med trderrättelse, att kaptene: Schoug företagit -under förlidas sommar på väg och vattenbyggnadsstyrelsens uppdråg samt ge mensärt och i samråd med kapten Lossius å fiors! A sida en preliminärt hadersökning af den föreslagn: väglinien, samt att reåtltatet deraf blifvit del nedanstående kapten Schowvas uttåtander 1), del tt pslöjtnant J. Cornell erhöll samma styrelse uppdräg ätt göra fullständig undersökning och tt I stakning samt köstnedsförslag för väglinien.; äf I vensom att C. med biträder fullbordat den vigti I gaste delen af sitt uppdrag, nemligen linien Ava tiken—riksgränsen, och kommer att nästa vår fö retagå Utidörsökniogen af den återstående deler I Hjörn—Abbortråsk. Vidare yttras, att löjtnan ) Cornell, såsom nyss från arbetera och mätningar Ine2) i fjellmarken hitkommen 3), ej änne kunnat utafbete kostnadsförslag eller afgifva utlåtände öfver sin tnGersökning, Uppgiften uti ifrågava rande korrespondens, rifven i Januari 1869, att löjtnanten Cornell nyss köffitrt från fjellmarken till Piteå kan äfven behöfva en litem justering, emedati dagboken från en gästgifvaregard söder Jom Stadet WmeÅ utvisar, att löjtnant Corne!! på resa från norr till ä5der passerat samma gästgit.I varegård redan den 7 förutgåfigne December. Komiterade kunna icke vara Jlikgiltiga för de beskyllningar, hvilka förekomma i dessa geiätmäTlen, isyhtrerket det senare, utan anse sig af pligtI känsla manade ät! sfentligen uppträda för att vederlägga desamma, hvafjetate ) pmiterade vilja emot de begge genmälenas innehåll 1 öfrigt framställa åtskilliga anmärkningar. Med tystnad kunna komiterade icke helt och kallet förbigå ar de rikbaleE tiden och sättet för tillkomsten åf den rikhaltiga norska och norrbottniska brefoch tidhingslitteraturen rörande den föreslagna kommunikationsleder från Bodö till Piteå samt Skellefteå. Sedan pröfessor Ludv. Kr. Daa ffåt en upder sommaren år 1867 företaen resa på den skahdinaviska halfön och derunder tillryggalagd färd från Pydö öfyer Kölens bergsrygg till Norrbottens kustland, Henkommit till Norges huffudstad, höll han den 12 Novätr: ber samma år uti det Skandinaviske Selskab i Christiania ett föredråg, Uti hvilket en ny vej efter denna föreslagna led på det högsta förordades, Under någon af de första månaderid af r 1868, sedan motion blifvit vid svenska Riksdagen af hågbh piksåoesfallmäktig från Norrbotten väckt om undersökning af ifrågavarande väganläggning, utgåfvos af nyssnäfinda sSkahdinaviske Selskab på trycket: Öplysninger om eh by tej fra Bodö till Piteå samt Skellefteå, samlede af Ludv. Kr. Daa,, innebållande icke allenast berörda föredrag, utan ock från åtskilliga orter i Sverge och Norge under November och December månader år 1867 och Januari 1868 aflåtna anonyma bref och tidningsartiklar, hvilkas stora ahtal och vära nog samtidiga afsändande från en mängd skilda orter, i förening med många deruti förekommande öfverdrifter jemte andra omstähdigheter, äro egnade att väcka den grundade misstankan, att denna vidlyftiga skriftsamling tillkommit i följd af en uttänkt och genomförd plan till ett stortståtligt puffande för den projekterade vägförbindelsen. , De anledningar, som förmått komiterade att tti den till konungens befallningshafvande i länet ingifna ansökningen uppställa den för norrbottningarne misshagliga jemförelsen, äro här ofvan angifna; men på det att syftet med ansökningen icke måtte missförstås, önska komriterade meddela, att de icke hafva för afsigt att bestrida behöfligheten af vissa förbättrade kommunikationsanstalter Å linierna Piteå—Skellefteå— Bodö, nemligen: att, utom vägen mellan Piteå och Avaviken, som enligt uppgift skulle färdigbyggas före slutet af sistlidet år, den återstående delen af vägen från Skellefteå till Avaviken bör fullbordas; att strömmarne vid Kasken mellan Storavan och Uddjaur, äfvensom vid Arjeploug mellan sistnämnda sjö och Hornavan, de senare med vilkor att rensningen af desamma icke kommer att medtaga alltför stora kostnader, böra upprensas så att roddoch segelbåtar kunna der passera; att, i bändelse strömrensning vid Arjeploug icke kommer till utförande, en väg bör byggas mellan Uddjaur och Hornavan; och att mellan Löfmock och riksgränsen böra på lämpliga afstånd från hvarandra uppföras några stugor med stall, uti hvilka menniskor och hästar kunna under vinternätterna uppchålla sig; hvilka förbättringar Arvidsjaurs och Arjeplougs invånare, hvilka förut under vintrarne haft samfärdsel med Norroch Westerbottens kustland, men ringa gemenskap med Norge, böra tacksamt emottaga, då derigenom beredes dem lättare kommunikation vintertiden med Norge och vägförbindelse under somrarne med svenska kustlandet. Deremot anse komiterade, att någon väg från Hornavans vestra strand tiil riksgränsen icke bör brytas eller byggas under en lång, ännu oberäknelig framtid, och att förslaget om en oaftruten, för ångbåtar trafikabel 12 mil lång sjöled icke förtjenar något afseende, så länge det icke eger fastare grund, än det förvillande perspektivet i en mängd norrbottniska fantasimålningar, hvilkas färgläggning icke saknar en viss frändskap med de från Norrbotten under hösten år 1867 efter då inträffad missväxt till Stockholmstidningarne afsända excentriska telegram af innehåll bland annat, att xqvinnor svimma vid åsynen af mat 0. 8. v. : Komiterade, hvilka pu gå att bemöta genmälena, hafva fästat sig vid ett uti genmälet af Rs för kommande uttryck, att en i Umeå tillsatt komitå publicerat sitt utlåtande i Aftonbladet och andra allmänna tidningar. Denna beskyllning är välicke af graverande beskaffenhet, men öfverensstämmer icke alldeles med verkliga förhållandet. Sävidt komiterade kändt är, har deras ansökning, med uteslutande af ingressen, endast varit infördt i Umebladet för den 21 Augusti sistlidet år och derifrån hemtad och intagen i Aftonbladet för den 27 i samma månad; men komiterade hafva hvarken sjelfva eller genom annan till någon tidning insändt ansökningen, eller hos någon tidningsredaktion begärt dess införande. Rs synes hafva tagit för afgjordt, att komiterade gått tillväga på samma sätt som han sjelf och X, hvilkas förfarande med sina skrifter icke kan vara tvifvel underkastadt, då genmälet af den förre utgöres af en korrespondens till Nya Dagligt Allehanda, och genmälet af den senare är insändt till Norrbottensposten. Ur professor Daas föredrag hafva komiterade uti ansökningen infört en kort beskrifning om den föreslagna kommunikationsleden, och dervid med