Aftonbladet – 15 juli 1869, sida 3

S UTRIKES, år nia, NORD-TYSKLAND. ale Den preussiska officiella tidningen kungi pånu förbundslagen angående alla trosbekänna nan res likaberättigande inom nordtyska förbun ej det. Denna nya lag består hlott af en end änparagraf, hvilken bestämmer, att alla in ch skränknivgar i borgerliga och politiska rät tigheter, som grundats på religion, upphäfts ter och tillägger, att rättigheten att vara med örr lem af kommunalbestyrelse och folkrepresen 20 I tation samt att erhålla embete i statens tjens re, lär oberoende af trosbekännelse. erÖSTERRIKE, De österrikisk-ungerska delegationerna öpp ar Inades den 11 dennes i Wien utan någon hög. Itidlighet. Kejsaren mottog hvarje delegatior m) Särskildt hos sig och hade derefter inbjudit dem till en hofsoir6. Öfverläggningarne väntas blifva intressanta; isynnerhet motses krigsrI ministerns budget med otålighet, emedan i ;ildensåmma begäres en utomordentlig bevillning af 4 millioner gulden till befästningar. ft, Af den röda bok, som skall framläggas, n, Väntar man si åtskilliga upplysningar, isyn0. I nerhet angående Österrikes ställning till den rI fransk-belgiska jernvägsangelägenheten. Delep gationernas första ordentliga sammanträde skulle hållas i måndags. Den ceremoni, som skulle ega rim i Krakau vid nedläggandet al Casimir den stores f. jordiska lemningar i en ny graf, försiggick ar den 8 dennes. Allt hade karakteren af on nInationel fest. Alla deltagande voro sorg klädda, många hus voro behängda med svarta r. dekorationer och butikerna voro Stängda. ,Flera deputationer hade anländt från långt eJaflägsna håll. Staden var uppfylld af ret Isande. . Ceremonien varade i 5 timmar och siden faollständigaste ordning råddö under hela tiden, Myndigheterna visade sig icke. Till en tidning i Pest skrifves från Wien med anspråk af tillförlitlighet, att kejsaren tillställt Beust ett reskript, hvari han uppfordras att åvägabringa en förlikning med det nationela partiet i Böhmen. . Iobjudningen till den förat omtalade minnesfesten öfver Johan Huss har nu framlagts, undertecknad af 31 framstående medlemmar af det nationala partiet, jurister, litteratörer och industriidkare. Den är af följande 1ydelse: on . ) år infaller den femhundrade årsdagen af den store reformatorn, pätrioten och lärde mästaren Johan Huss födelse. Denna dag ålägger företrädesvis det böhmiska folket pligten att högtidligt upplifva minnet af det tidIskifte, ur hvars sköte den man framgick, som tog förverkligandet af tankefriheteh till sin lefnads mål Det var för denna ide han lefde och led, det var för denna ide ban avg. Hans födelse lät frilietens morgonrodnad lyse vid vårt sands horisont! hans tetksamtet lär : pepridt ljus öfver verlden, och genom hans död ): på bålet bekom satiningen sitt elddop. Vi skola utan tvifvel få ickö ällenast böhmaräs Och alla slavers, utan äfven de upplysta. folkens sympatier för oss, då vi inbjuda dem att fira minnet af denna stora ande, som hade mod att framhärda i sin öfvertygelse inför en sina fördomar slaviskt tindergifven verld; och söm elektriserande det böhmiska folket, gjorde det skickligt till en hjeltemodig strid, som skall förbli inristad i historien. Århundraden ha förflutit; framstegen ha gått 1 fullbordan, gnistorna ha framoragt lågor, i sanringen har inträngt i millioner hjertan. n Striden fortfar, den nation, för hvilken den n odödlige martyren offrade sig, har ännu ejV n d ER RR UR lemnat det slagfält, till hvilket mästarens ord kallade henne, Vi uppmana alla beundrare af Johan Huss att salas i Prag, förV att ur minnet af den store martyrens lidand den hemta nya krafter till nya ansträngnin-f! gar. Det är i Prag den 4 September, och Yr den 6 i Husinecz, hvarest Johan Huss föd-)si des, som vi skola fira hans minne. Hvarje 4 patriot skall således på denna dag komma v för att intyga, att den böhmiska nationen !lå ännu hedrar den modige kämpen för hennes g rättigheter, och att hon aldrig skall glömma e! den hjelte, som har fört henne till de ideers u höjd, hvilka ännu äro det vårdtorn, till hvili ket menskligheten sträfvar! Vår inbjudning lä är äfven ställd till dem utanför Böhmen, som st ilska sanningen och hedra dem, som dött för L denna. Må de komma till oss, och må alla fö civiliserade nationer förena sig med oss utiäl att med jubel utropa Johan IHuss oförgänglis iga namn bb sk Enkorna efter de år 1849 i Arad afrät-hs sade honved-generalerna Damjanicz, Lanner,. Pöltenberg, Schweigel, grefve Karl Vetsey ils och Lazar hafva lefvat under åratal i Pestst djupt armod, medan man rest monumenså er åt deras hjeltemodiga makars minne. he srefve Andrassy har nu till landtförsvars-et! ninistern anmält detta förhållande och öf-tå rerlemnat en med många underskrifter för-ko edd petition till enkornas förmån. Detta joc ar ledt till det resultat, att de erhållit hvarte! lera en årlig pension af 600 gulden. vij TURKIET. fö Turquie meddelar den 30 Juni följande: i På den egyptiska postens murar i Konstaninopel kunde man nu i-dagarne se en ny tor tafla, på hvilken öfverst stod att läsa: Kungl. egyptiska posten,. Den turkiska ninistern för postoch telegrafväsendet lät, å snart han erfor detta, kalla till sig direkören för den egyptiska posten och frågade ko onom, med hvad rätt han vågade begagna ka rdet kunglig,. Den interpellerade gaf till var härpå, att han hörsammat en högre, af rån Egypten till honom ankommen befalling. Strax derefter lät den turkiska regeingen taga bort taflan och telegraferade till icekonungen, för att underrätta honom om vad som förefallit. Samtidigt afgick en deesch till vice-konungens kaimakam, hvari et på det strängaste förbjöds att för framDe den göra dylika anslag på offentliga byggader. Turquie, hvilken, som bekant, är ficiös, anmärker härvid: Bevisar icke denna der och för sig så öbetydliga händelse än en ing att vicekonungen har god lust att förro lara sig sjelfständig? kat a nn rig Små resebref. höj tun TN