Aftonbladet – 12 juli 1869, sida 3

an-Jom 8 I pr djur; hade fina ben och små hv illfvud, en vigtig sak -för lamningens lyckli ske I utgång hos våra små svältfödda tackor; ha är, lätt att föda sig äfven på svagare bet veloch ta hull utan starkare utfodring sar vore äfven i nordligaste Skottland vana a ort lefva ute om vintern. Äfven anfördes att ka får af förädlad race gett lika afkastning so ch 1 ko och under dessa förhållanden hade skö ll) seln af får varit lika lönande som af kor. rid I Gräsfröodling. Efter afhandlandet af flers .eI handa mer eller mindre gynnsamma omstär digheter ansåg dock flertalet, att man i al is mänhet ej borde odla mer frö än till eg ett I behof, medan fröodlingen, utom dess vid dstarkare anlitande af jordens växtkraft fram re, för grönskörd, vore osäkrare än flesta öfrig tsäden och skördar, dels beroende på ovisshe rIten om god bergning och deäs på tryckt ut I salupriser och svår afsättning under god bergningsår. — Alsike-klöfverfrö kunde doc! 58 ) lättare afsättas utrikes och vore ej inskränk till vår marknad. En talare tillstyrkte en IIligt egen erfarenhet årligt inköp af klöfverfr 38 I från Holland och upplyste att vårt vanlig: holländska klöfverfrö, till allra största dele 2vore från Schlesien hit infördt öfver Hari p. burg och ej gåfve de bladrika plantor son se I det äkta holländska. -) Sådd af klöfoerfrö med hylsor och sådd a rs I rent frö. Några föredrogo hylsor och trodde it I såningen då bli säkrare och vallarne vack,4 rare, då hylsorna skyddande omslöto det grolende fröet och den spirande plantan. Tre packade säckar vore lagom pr tunnland. Flertalet hyllade rent frö, då man säkert visste hur mycket man sådde pr areal, vore mer oberoende af blåsväder och dåliga såningsmän, kunde förvissa sig att ej en hop ogräsfröinsmugit sig bland klöfvern samt få bestämdt begrepp om fröets beskaffenhet i allmänhet och derefter rätta sändesmängden, då deremot alltid delvis måste på slump beräknas hur många hylsor. hölle omoget eller underhaltigt frö. Detta om större egendomar. På t mindre och särdeles på små gårdar kunde tman enligt några talare äfven med skäl an; I vända och stundom möjligen föredra hylsfrö. ilEn talare yttrade sig för rent frö vid insåning i vårsäd samt för hylsfrö vid tidig sådd L på Snön och äfven i allmänhehet på svagare I jord: ) Hafrens aftagande vigt. Flera. spanmålsI handlare hade anmärkt, att under de 10—15 lår hafreexport till England allmännare fortIgått, hade en vigtniinskning sports från 9—10 Tlispund till 8—9 lispund per tunna. Som orsaker ansågos senare årens regomängd, som befordrat bladoch stombildnivg men dålig kärna, samt en temligen allmän liknöjdhet att väl harpa säden, då man vid afsalu efter vigt ansåg sig få samma betalning för den lätta och den stridare säden utan atttaiberäkning hur riöga slösäden vägde och följaktligen ock betalades. Det genom exporten beredda tillfälle att mot kontant lätt afyttra all sin hafre hade ock förledt mången att både å gammal åker och särdeles å nyodlad, illa afdikad ängsmark årligen och utan gödning odla hafre, som så naturligen måste snart urarta till sämre, om man ej skaffade dugligt, fuligodt utsäde, växt på fastare mark. I sammanbang dermed uttalades ock från ett håll, att sådan fortsatt hafreodling på nybru:en mark, ehuru i ekonomisk hänsyn alldeles oriktigt för den nuvarande brukaren, dock ej vore så ruinerande för jorden, utan skulle ett klokare odlingssätt med godt utsäde på fullt afdikad, djupare bearbetad jord med måttlig gödning snart åter kunna höja sådant åkerbruk att ge fullvigtig säd. Hästbönan hade å ett ställe 3 år medi. framgång odlats, hvarvid oaktadt ogynnsamt väder bönorna fullständigt mognat, med hässjving väl bergats och gett god skörd. Ha men hade som hackelse begärligt ätits af hästar och bönorna villigt mottagits af statfolk för en del af rågstaten. Äfven andra vitsordade bönornas värde, särdeles om de radsåddes, då jorden kunde under växttiden behörigen bearbetas, luckras och ogräsrensas samt då ge rikare skörd så af bönor som följande säde, Bönorna, användbara äfven till menniskoföda, gåfvo, gröpta eller stöpta i vatten, utmärkt kraftigt kreatursfoder, som dock ej borde ges enbart utan blandning med hafregröpe särdeles åt hästar, som deraf då kunde få kolik. Taktäckning för ekonomi-byggnader. Mest framhöllos spillereller spåntak som lätta, billiga och varaktiga; kostade 23 å 25 öre pr qvadrat. Bundna halmtak vore något dyrare utom halmvärdet; tegeltak betydligt tyngre med dubbel kostnad; skiffer ännu dyrare. Spillertak varade 40 å 50 år utan vitriol-inkokning, Hvars nytta betviflades. Spånen bör alltid klyfvas i diamentral riktning samt ytan af spånen läggas utat. Swartz afkylningsmetod för mjölkens gräddsättning hade allmänna och lifliga sympatier; förenade enkelhet, billighet och renlighet med utmärkta produkter så af smör som alla ostsorter; kräfde ringa arbete och högst billigt mejeri, så i byggnad som mjölkkärl; mjölken kunde skummas efter blott 12 timmar med allra största delen af sin gräddhalt, äfven stå 2 hela dygn utansurning eller skada; vigtigt för mindre gårdar utan daglig ystning. Hade bestämdt företräde både för holsteinska och Fussanderska metoden. : TÖS mE TP lb Er NOR OR ul I Morgenbladet läses: Dt berättas att gese som ett telegram från Stockholm order ingått, ui tt kantenen Punrchardt i erlichot mad marin. I 4p SAO 5 PM rä WALD OO srt hd PM HH AA mr un NH mA -—-r mm -——