Aftonbladet – 12 juli 1869, sida 3

n verkning förnämligast skulle bedrifvas und n I höstperioden, hvadan den också sysselsat 65 brännerier under 9:de terminen (fr. d. till den 15 Okt.): under 10:de terminen .: 178 — under 1l:te dito 335 — und 12:te dito 366 — under 13:de dito 294 o under 14:de dito 114. Hela tillverkningen under året — inklusi 11,269,5 k:r, tillverkade af professor Stenber (som användtrenlaf), har uppgått till 10,183,5 k:r, eller betydligt mindre än under något fi regående år från och med 1861. Den utgjorc nemligen (i runda tal) år 1861—14,007,000 k: år 1862—14,376,000, år 1863—16,215,000, i 1864—14,999, 000, år 1865—16,768,000, i 1866—15, 1438, 000 och år 1867—12, 215, 000 k: Härvid torde den omständigheten böra fram hållas, att fastän 1867 års potatisskörd öf verallt i landet var betydligt underlägse förlidet års, och ehuru priset på spanmål x va ej obetydligt högre 1867 än 1868, samt ehur todertillgången sistnämnde år var högst ring i jemförelse med året förut, så tillverkade ändå 2,032,000 kannor bränvin mera 1867 ä 1868. Detta förbållande kan ej på anna sätt förklaras, än att landtmännen, af de hög: prisen på spanmål och potatis 1867, manade att 1868 icke i bränvin förvandla lika qvan titet råvaror som året förut, och att i denn: åtgärd ligger hela förklaringen hvarföre priset särdeles på råg och potäter redan höster 1868 samt påföljande vinter och hela ifneva rande år hållet sig vida lägre än förlidet år: skörd gaf anledning förmoda. En annan märklig företeelse är, att då för! husbehofsbränningen idkades: nästan i hvarj. je gård och påstods utgöra ett så vigtigt bihang till jordbruket att detta utan den förra skulle gå under, så antager nu denna handteringen allt mera karakteren af en industri, som bedrifves i de län der råvarorna i största mängden produceras. Detta visar sig ock deraf, att 1868 bränvinstillverkningen utgjorde i Krislianstads län 2,755,000 k:r, i Östergötlands 1,357,000, i Skaraborgs 1, 278,000,i Malmöhus län 1 069, 000 och i Blekinge län 827,000 k:r eller tillhopa 7,289,000 k:r, utgörande af hela rikets tillverkning något öfver 72,5 procent. Det är ock i dessa fem län som den förnämsta tillverkningen wader åren 1861 till 1867 egt rum. En omständighet, som i sammanhang med det nyss anförda särdeles öfverraskat 088, torde vi böra framhålla. Antagligt är, att bränvinstillverkningen inom Stockholms län och särdeles omkring hufvudstaden borde vara ganska betydlig. Råvarorna, och isynnerhet råg och rågmjöl från Ryssland, borde väl inom nämnde län, i anseende till den billigare transportkostnaden, framkalla stor bränvistillverkning, helst produkten, bränvinet, mot särdeles billig frakt kan föras till hufvadstaden, och dranken använd i ladugårdarne borde öka produktionen af mjölk, lätt afsättlig i hufvudstaden. Men alla. dessa gynnsamma omständigheter till trots befinnes tillverkningen i oftanämnde län icke hafva uppgått till så stort qvantum, att kontrollbyrån särskildt ansett sig böra omnämna den i sammanhang ned tillverkningen från de ofvananförda fem änen. Antagligen fiona landtmännen inom Stockholms län I mera fördelaktigt, att direkt lels afsätta råvarorna på hufvudstaden, dels invända dem till utfodring. Det ligger i sakens natur, att då 1868 års änvinstillverkning så betydligt minskats mot öregående år, så skulle ock tillverkningsafgifen hafva minskats. Den utgjorde för hela ret — inklusive rdr 7888: 65 för bränvinstillverkning af lafvar — rdr 7,141,953: 70. För emförelsens skull torde böra meddelas att amma afgift inbringade år 1861 rår 8,462,000; 862 rdr 8,648,000; 1863 rår 9,740,000; 1864 dr 9,011,000; 1865 rdr 10,071.0003 1866 rdr ,280,000 och 1867 rdr 7,914,000. Statens bruttoinkomst at bränvinstillverkingen under 1868 har sålunda varit icke obeydligt lägre än under något af åren 1861—1 5 och till och med under. stigit 1867 års inomst. I riksstaten för 1868 upptogs tillerkningsskatten. till 102 millioner; men då en för samma år endast utgjort (i rundt tal) ,142,000 rdr, så har bristen i den beräkade; inkomsten uppgått till den betydliga umman af 3,358,000 rdr. Äfven föråret 1867 ppstod en dylik brist i tillverkningsskatten f 1,585,000 rdr. Visserligen har någon del f denna brist i statens beräknade inkomst å bränvinstillverkningen blifvit ersatt genom en betydligt ökade bränvinsinförseln; men v länge bränvinsbränningen här icke bedrif8 för export, utan afser endast konsumtionsehofvets fyllande inom landet, så är den minade tillverkningen, ehuru den medför en minvad statsinkomst, betraktad ur statsekonoisk synpunkt nyttig, enär det är fördelakgare att råvarorna användas till föda än rvandlas i bränvin. Obestridligt är, att bränvinsförbrukningen ider de senare åren ganska betydligt minsats; orsaken dertill är ingalunda ensamt varken den att bränvinet har stått i temlin högt pris emot förr, eller den ofördelakga penningställningen, utan lika mycket en ittre allmänanda, som visar sig deruti att periet anses vanhederligt, och att bränvinet ke längre anses såsom absolut nödvändigt d de dagliga måltiderna hos allmogen. Önskit vore om en så god anda kunde vidmaktlas, ochi fall så sker, bör man ej knota röfver att tillverkningsskatten framgent lemr staten en mindre inkomst än förr, men I beklaga att icke denna tillverkning idkas r export, hvartill den både kan och bör pdriivas, enär Sverge i detta afseende gana väl skall kunna konkurrera med andra änvinsproducerande länder. Ofvan är antydt, att, till följd af de två sta årens svaga skörd har bränvinstillverkngen minskats; af samma orsak hafva äfven änneriernas storlek icke obetydligt minskats. i den dagliga tillverkningen i medeltal 1861 gjorde 485 k:r, 1866 resp. 466 k:r och 1867 I sp. 434 kr, så utgjorde den 1868 endast 8 k:r; men ändå märkligare är, att af de 8 brännerier, uti hvilka bränvin tillverka-s s 1868, hade endast vid sex maximitill-s KONRAD DRESS TATT AIRES KARNA OR 2 I Ha I I MM Mt mA RH MD I Mm Ft — 5 HM rös MV TD FATTA